-
Medlemsstöd
Medlemsstöd
Dricksvattenteknik
VA-infrastruktur
Avlopp och miljö
Klimat och hållbarhet
Säkerhet och beredskap
Kommunikation och samverkan
Organisation och styrning
-
Utbildning & konferens
-
Forskning
-
Nätverk & medlemskap
-
Om oss
Reningsverkens utmaningar
Resan från dagens reningsverk till morgondagens resursverk innebär många uppgifter för resursverket.
Allt från att rena bort lättnedbrytbara organiska ämnen och övergödande ämnen till att utvinna resurser för den cirkulära ekonomin som energi, organiskt material, näringsämnen och ett renat vatten till olika användningsområden. Samtidigt som detta sker ska också resursverken gå mot klimatneutralitet.
Beställargrupp
Gemensamt arbete för minskade utsläpp
Svenskt Vatten driver, med hjälp av medel från Naturvårdsverket, en beställargrupp som jobbar för att underlätta införandet av avancerad rening på de svenska avloppsreningsverken. Gruppen består av representanter från VA-organisationer och från organisationer som genomför upphandlingar.
TIllsammans för en
Klimatneutral VA-bransch
Initiativet Klimatneutral VA handlar om en gemensam insats och riktning, där vi delar kunskap och driver utvecklingen mot ett minskat klimatavtryck.
Publikation
P124 Flödesmätning och provtagning vid reningsverk
Syftet med denna publikation är att ge ett praktiskt inriktat stöd för att utforma och genomföra en representativ provtagning och flödesmätning av vatten vid reningsverk.
Luktstörningar
Många anläggningar har problem med lukt och klagomål, trots att reningsanläggningar installerats för att komma till rätta med lukten.
Det finns ett stort antal utrustningar installerade för att avskilja lukt från anläggningar för biologisk behandling inom såväl förbehandlingsprocesser, renodlade biogasanläggningar samt kommunala reningsverk med slamhantering i kombination med rötning av slammet.
Att tillämpa avloppsdirektivet
Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 inför EU:s avloppsdirektiv i svensk lagstiftning. Vissa krav i reglerna har vållat en del huvudbry sedan EU-kommissionen började ifrågasätta hur Sverige följer direktivet.
Några grundläggande principer och krav
Naturvårdsverkets föreskrifter ska tillämpas med avloppsdirektivet och EU-domstolens tolkning av detta som ledstjärnor. För ytterligare information om begrepp och föreskrifterna hänvisar vi till Naturvårdsverket.
- Avloppsdirektivet innehåller minimikrav som ska gälla parallellt med ett avloppsreningsverks miljötillstånd. Minimikraven regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6. I miljötillståndet kan skärpta utsläppskrav ställas på ett reningsverk, exempelvis om kväverening i ett reningsverk som betjänar en tätort med färre än 10 000 pe behövs i syfte att följa en miljökvalitetsnorm.
- Avloppsdirektivet reglerar utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Renings- och utsläppskraven i avloppsdirektiven och Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 utgår från tätbebyggelsens storlek uttryckt i antal pe.
- Sverige ska kunna visa EU att direktivet följs överallt där det är tillämpligt. Det medför att varje VA-huvudman behöver rapportera hur Naturvårdsverkets föreskrifter (EU-minimikrav) följs. Det räcker inte att rapportera efterlevnaden av villkor och kontrollprogram kopplat till reningsverkets tillstånd.
Maximal genomsnittlig veckobelastning (Max GVB) används på flera sätt. Här nedan är tre sammanhang där begreppet får betydelse:
- Tätbebyggelsens storlek ska uppskattas som max GVB för tätbebyggelsen uttryckt i antalet pe. Tätbebyggelsens storlek avgör vilka utsläppskrav i Naturvårdsverkets föreskrifter som ska tillämpas på samtliga reningsverk som tätbebyggelsen är ansluten till.
- Vid sidan av uppgiften om tätbebyggelsens storlek som max GVB, det vill säga den maximala genomsnittliga veckobelastningen som genereras i tätbebyggelsen, ställer EU-kommissionen krav på medlemsländerna att rapportera den maximala genomsnittliga veckobelastningen (pe) som tillförs reningsverket för det givna året. Tillståndsgiven anslutning (pe) avser vanligtvis tillåten/dimensionerande anslutning i pe för avloppsreningsverket och anges ofta i tillståndets beslutsmening. Det förekommer dock reningsverk vars tillåtna anslutning avviker från den dimensionerande.
- Många reningsverk med nyare tillstånd har en tillståndsgiven anslutning som är formulerad som maximal inkommande veckobelastning. För äldre anläggningar kan tillståndet, direkt eller indirekt, vara formulerat som årsmedel. Den tillståndsgivna anslutningen är fastlagd i prövningen och ändras först när verksamheten omprövas, men den uppgiften i tillståndet styr kontrollkraven enligt föreskriften.
Prövningar och villkor
Bara reningsverken är tillstånds- eller anmälningspliktiga, inte ledningsnäten. Miljökvalitetsnormer ska tillämpas när tillstånd söks. Villkoren i ett tillstånd ska formuleras entydigt, kontrollerbart och rättssäkert med krav som är platsspecifika.
Ledningsnät inte tillståndspliktiga, men prövas ändå
Det är bara reningsverken som är tillstånds- eller anmälningspliktiga även om spillvattennätet tagits med i tillståndsprövningen som så kallad följdverksamhet.
Verksamhetsutövaren för ett reningsverk kan vara en annan juridisk person än verksamhetsutövaren för ledningsnätet. Exempelvis kan en kommun vara VA-huvudman (ägare) för delar av ledningsnätet och en annan för reningsverket. Inga VA-huvudmän har kontroll eller rådighet över avloppsledningarna eller deras status på anslutna privata fastigheter.
Det går inte att ställa krav i ett tillstånd eller tillsynsbeslut som verksamhetsutövaren inte kan eller får verkställa av till exempel tekniska eller juridiska skäl.
Ett tillstånd kan omfatta mer än det som är tillståndspliktigt, exempelvis ledningsnätet. Men skyldigheten att följa förordningen om egenkontroll styrs av vad som är "pliktigt" att tillståndspröva eller anmäla, inte av vad som har blivit prövat.
Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter med krav som rör kontroll av bräddningar (NFS 2016:6) och miljörapportering (NFS 2016:8) från den som ansvarar för ledningsnät. De ska tillämpas parallellt med eventuella villkor om samma sak.
Utredningsbördan för sökanden och turerna i tillståndsprocessen har förändrats. Kraven på att följa miljökvalitetsnormer och att inte försämra miljöstatusen när reningsverk söker tillstånd har skärpts kraftigt.
Svenskt Näringsliv har gjort en vägledning som kan vara användbar också för den som söker tillstånd för reningsverk eller får krav från tillsynsmyndigheten. Du kan ladda ner den på Svenskt Näringslivs hemsida.
Villkorsskrivning
Kraven på hur Miljöprövningsdelegationer och domstolar ska utforma villkor har skärpts.
- Begränsningsvärden
Naturvårdsverket och Svenskt Vatten har tagit fram en vägledning om hur villkor med begränsningsvärden ska bli ändamålsenliga, tydliga och rättsäkra. - Kemikalievillkor
Högsta domstolen har slagit fast kriterier för kemikalievillkor (dom T1356-08, punkterna 25–32). Villkoren ska bygga på ett platsspecifikt behovsunderlag, avse den prövade verksamhetens kemikalier samt vara tydliga och kontrollerbara. Villkoren får inte innehålla orimliga utredningskrav, exempelvis om kemikaliers inneboende egenskaper eller krav som Reach-lagstiftningen ålagt importörer och tillverkare. - Krav ska vara platsspecifika
Högsta domstolen och Mark- och miljööverdomstolen anser att villkor ska vara motiverade och formulerade utifrån platsspecifika förhållanden. Villkor som avser övergripande principer eller bygger på värderingar av vad som är miljöriktigt får inte skrivas. Här är ett exempel som rör slamspridning. - Inga uppströmskrav
Myndigheter ska rikta krav på åtgärder mot utsläpp av kemikalier mot verksamheter som är anslutna till det kommunala ledningsnätet. Det är där som det går att vidta åtgärder. Kraven ska inte riktas mot reningsverket med baktanken att den bedriver den verksamheten i sin tur ska ställa krav på den anslutna verksamheten. Detta framgår av Mark- och miljööverdomstolens dom M7843-13. Samma domstol har därför i domarna M125-15 och M133-15 funnit det vara orimligt att ställa utredningskrav på reningsverk om kartläggning av uppströms liggande kemikaliekällor när resultaten inte kan leda fram till rimliga, miljömotiverade och tekniskt genomförbara villkor. Samma princip gäller vid tillsyn.
Nätverket för bio-P
Nätverket för bio-P samlar alla som jobbar med biologisk fosforrening eller planerar att starta upp en bio-P-process. Nätverket består av omkring 20 kommuner som använder biologisk fosforrening på avloppsreningsverken för att minska användningen av fällningskemikalier. Medlemsskapet är kostnadsfritt. För att bli medlem ska du jobba i en kommun som redan arbetar med eller planerar att starta upp en bio-P-process.
Skicka e-post till Nätverket för bio-P