VA-branschen är en självklar del av ett hållbart samhälle och tillsammans både vill och kan vi bidra till det nationella och det internationella klimatarbetet. När vi nu samlar oss i en branschgemensam klimatambition, beslutad på Svenskt Vattens styrelsemöte i juni 2021, driver vi på utvecklingen ytterligare.

För en VA-organisation finns det flera fördelar med initiativet, bland annat att:

• Klara sitt huvuduppdrag i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling: att säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla, enligt mål 6.
• Möta krav och förväntningar från ägare, kunder och medarbetare på att organisationen arbetar med och har koll på sitt klimatavtryck.
• Öka attraktionskraften som arbetsgivare genom att visa på ansvarstagande i hållbarhetsfrågor.
• Ta höjd för nya lagkrav och avgifter kopplade till koldioxidutsläpp.

Initiativet är också viktigt eftersom VA-organisationerna själva påverkas av klimatförändringarna. Infrastruktur och anläggningar prövas bland annat av ändrade grundvatten- och havsnivåer, samt kraftiga skyfall och perioder av torka.

Initiativet har växt fram mot bakgrund av flera olika faktorer, där de främsta är följande:

• FN-rapporten från IPCC visar tydligt hur utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser påverkar klimatet. Förbränningen av fossila bränslen i industriprocesser och transporter svarar för de största utsläppen, både i Sverige och världen. Alla aktörer, oavsett bransch, måste se över sina klimatavtryck.
• IPCC omnämner att avloppsreningsverk är en betydande utsläppspunkt för växthusgasutsläpp av metan och lustgas. Metanutsläpp adresseras också av EU; inom European Green Deal har EU lanserat Taxonomin som syftar till att minska det fossila utsläppet samt utarbetat en strategi för reduktion av metangas.
• Sverige riksdag beslutade 2017 om ett klimatpolitiskt ramverk som innebär att utsläppen av växthusgaser ska nå netto-noll senast år 2045.

För att bidra till att nationella och internationella klimatmål kan nås, är det viktigt att VA-branschen också arbetar mot ett eget klimatmål. Allt fler VA-organisationer både i Sverige och Norden har formulerat egna mål för 2030. Vårt mål ligger i linje med övrigas mål, liksom med Agenda 2030.

VA-branschen är en självklar del av ett hållbart samhälle och flera av Svenskt Vattens medlemsorganisationer har uttryckt en önskan om ett branschgemensamt mål. Genom en gemensam riktning kan vi samverka och få större utväxling på insatserna. Vår förhoppning är att medlemmarna ska se nyttan av initiativet, samt inspireras att prioritera och påbörja ett eget arbete utifrån sina förutsättningar. Genom att beräkna, följa upp och formulera en målbild, kan varje organisation bidra till branschens gemensamma vision. Ytterst är målet att det totala klimatavtrycket från VA-organisationernas anläggningar ska vara netto-noll.

Vi ser också att många andra branscher går samman för att adressera klimatutmaningarna, som exempelvis inom initiativet Fossilfritt Sverige. Samma sak sker hos branschorganisationerna för VA i Danmark och Norge, liksom i Storbritannien. Klimatkonventionen UNFCCC har även initierat den globala kampanjen Race To Zero för att få fler organisationer att åta sig att uppnå netto-noll klimatutsläpp till 2050.

Den generella definitionen av klimatneutralitet innebär att uppnå netto-noll växthusgasutsläpp, inom satta systemgränser. Vad innebär då begreppet för Svenskt Vattens initiativ?

Avgränsning för målbild om klimatneutralitet sätts initialt till VA-anläggningarnas drift, där primärt fokus är att minska klimatavtrycket. Klimatneutralitet kan uppnås genom en kombination av:

• Minskad klimatpåverkan från VA-anläggningarnas drift.
• Tillgängliggörande av resurser eller energi som kan nyttjas av andra aktörer i samhället (så kallad kreditering/undvikna utsläpp).

Systemgränsen anläggningsdrift är vald för att den ger en tydlig avgränsning som kopplar mot VA-verksamhetens huvuduppdrag. Under hösten 2021 kommer vi att arbeta med att konkretisera vilka utsläppsposter som är viktiga att inkludera inom systemgränsen, vad som kan utelämnas och hur krediter/undvikna utsläpp ska tillgodoräknas.

Det finns självklart mycket att göra för att minska utsläpp även utanför den valda systemgränsen. Vi vet exempelvis att klimatpåverkan från byggnation/anläggningsarbeten utgör en viktig del och inte bör bortprioriteras.

Genom den målbild vi nu formulerat, pushar vi oss själva att ta reda på mer om och definiera den klimatpåverkan VA-verksamheten har och vad vi kan göra för att minska den.

Initiativet är ett sätt att få en bättre bild över VA-verksamhetens totala klimatavtryck. På nationell nivå är det i dagsläget klimatavtrycket från avloppsreningsverk som följs upp och vi vet att dessa utsläpp står för den största andelen av VA-verksamhetens totala klimatavtryck.

FN:s klimatpanel, the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), omnämner avloppsreningsverk som en betydande utsläppspunkt för direkta växthusgasutsläpp av metan och lustgas:

• Metanet kommer från läckage vid biogasproduktionen samt vid slamhantering och slamlagring. Metan har cirka 30 gånger högre klimateffekt än koldioxid.
• Lustgas kommer från den biologiska kvävereningen i reningsverket där 0,2–20 procent av det inkommande kvävet kan avgå till luften som lustgas, beroende på hur kvävereningsprocessen drivs och optimeras. Lustgas har cirka 300 gånger högre klimateffekt än koldioxid.

Avloppsreningsverken är dessutom energi- och kemikalieintensiva, vilket också ger upphov till klimatavtryck. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även klimatavtrycket i andra delar av VA-verksamheten behöver ses över och minskas, som exempelvis från transporter, inköpt energi och kemikalier som används vid dricksvattenproduktion.

Koldioxid och andra växthusgaser gör det globala klimatet varmare.
Förbränning av fossila bränslen, som till exempel olja, kol och naturgas för el- och värme, i industriprocesser och för transporter svarar för det största bidraget till klimatförändringen både i Sverige och världen.

Riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk.
Det innebär att utsläppen av växthusgaser ska nå netto-noll senast år 2045. För att uppnå Sveriges miljömål om begränsad klimatpåverkan är det viktigt att VA-sektorn, likväl som andra sektorer, är med och arbetar för ett minskat klimatavtryck. 

Det är viktigt att veta varifrån utsläppen kommer och hur stora de är.
Arbetet med klimatberäkningar ger konkreta siffror som kan användas för att göra rätt prioriteringar, sätta in effektiva förbättringsåtgärder och formulera mål. Det är även ett pedagogiskt sätt att visa resultaten av genomförda förbättringsåtgärder. Dessutom ökar det kunskapen om systematiskt hållbarhetsarbete och klimatneutralitet inom verksamheten.

Kraven på klimatkoll ökar både från internt och externt håll.
Intressenter som ägare, kunder och medarbetare ställer ofta krav på att företag och organisationer arbetar med och har koll på sina klimatutsläpp. Allt fler omfattas också av lagen om hållbarhetsredovisning.

Som branschorganisation ser vi det som vårt ansvar att samla och guida våra medlemmar i omställningen till en mer hållbar verksamhet. Vår uppgift är att visa på möjligheter, identifiera hinder och bidra med kunskap och hjälpmedel för att underlätta det arbetet.

I dagsläget pågår redan flera olika satsningar som tillsammans är viktiga verktyg för att minska klimatavtrycket:

• Hållbarhetsindex. För att tydliggöra kopplingen mellan VA-verksamhetens arbete och de globala hållbarhetsmålen, har vi knutit Hållbarhetsindex till relevanta delmål inom Agenda 2030. Hållbarhetsindex har också kompletterats med frågor för att ge en översikt över hur stor andel av VA-verksamheterna som är medvetna om hur stort verksamhetens klimatavtryck är i nuläget samt i vilken utsträckning ett aktivt arbete sker. Vår ambition är att frågorna ska integreras i kommande Hållbarhetsindex-undersökningar.
• Hållbar och cirkulär VA. Svenskt Vatten ingår i regeringens delegation för cirkulär ekonomi genom expertgruppen Hållbar och cirkulär VA. Fokus ligger på hur kvävet från avloppsvatten kan återföras samt hur det renade avloppsvattnet kan användas på ett bra sätt.
• Nordiskt samarbete. Vi samarbetar redan med våra nordiska syskonorganisationer DANVA, Norsk Vann och FIWA kring vattensektorns klimatavtryck, ett samarbete som ska utvecklas ytterligare.
• Nytt beräkningsverktyg. Vi utvecklar just nu en beräkningsmodell där organisationer ska kunna beräkna sitt klimatavtryck från VA-anläggningarnas drift på ett branschgemensamt sätt. Målet är att förenkla och effektivisera arbetet med klimatberäkning, samt att underlätta samarbete och benchmarking både inom VA-sektorn och med andra branscher. Läs mer om verktyget.
• Hållbar upphandling. Under hösten 2020 påbörjades ett branschgemensamt arbete inom hållbar upphandling. Målet är att, utifrån kunskapsinhämtning och riskanalys i leverantörsled, ta fram rekommendationer/tips för vilka hållbarhetskrav och kriterier som kan ställas inom olika produktområden samt hur uppföljning kan göras. Arbetsgruppen består av medlemmar från Sydvatten, SVOA, LBVA, Kretslopp & Vatten och Norrvatten.

En anslutning till initiativet görs på organisationsnivå. Den VA-organisation som ansluter sig får tillgång till klimatberäkningsverktyget samt tillgång till kommunikationsstöd. 

En anslutning innebär också att ni som organisation är villiga att prioritera branschinitiativet internt, samt att ni deltar i aktiviteter och delar med er av kunskap till andra deltagande organisationer. Det finns alltså inget krav på rapportering eller liknande, utan en anslutning handlar om tid och engagemang för att tillsammans driva frågorna kopplade till Klimatneutral VA-bransch. 

Fördelarna som en anslutning ger är flera, där det ytterst handlar om att ta hjälp av varandra för att nå lokala och nationella klimatmål. En anslutning till branschinitiativet är därför inget ”separat spår” utan en draghjälp för att lyckas med det övriga arbetet. 

Beräkningsmodellen i verktyget följer strukturen för Greenhouse Gas Protocol, där vi gjort ett urval av kategorier i olika Scope. Det gör vi för att enbart inkludera klimatavtryck kopplade till beräkningsmodellens systemgräns; drift av VA-anläggningar. Verktyget kommer kontinuerligt att utvecklas för att innehålla fler delar. Inom kort siktar vi exempelvis på att försöka inkludera anläggningsarbeten.

Eventuella nyttor som uppstår hos VA-anläggningar inkluderas i en separat modul, som exempelvis el- och värmeproduktion, biogasproduktion och gödselmedel.

I dagsläget är det endast möjligt för VA-organisationer att ansluta sig till själva initiativet. Då Svenskt Vatten är en medlemsorganisation är våra medlemmar primär målgrupp när det gäller stöttning och utbildning. Övriga VA-branschen, som exempelvis konsulter, kan däremot få tillgång till själva klimatberäkningsverktyget. Verktyget hittar du här.