Projekt och rapporter 2024 - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Projekt och rapporter 2024

En sammanställning över uppstartade SVU-projekt, publicerade SVU-rapporter och C-rapporter med länkar till publikationerna eller vidare information om projekten. När projektlänken inte längre fungerar betyder det att projektet är avslutat och resultat från projektet finns redovisade i en publicerad SVU-rapport eller i annat valt format.

Svenskt Vatten Utveckling (SVU) har beviljat stöd till tolv projekt av totalt 22 inkomna ansökningar i samband med vårens utlysning. I synnerhet projektförslag inom läkemedels- och PFAS-rening samt slambiokol uppvisade en högre frekvens. Under första halvåret beviljades totalt 9.7 MSEK i SVU-medel – en tydligt högre nivå jämfört med tidigare utlysningar.

De beviljade SVU-projekten täcker ett stort spektrum av branschens kunskapsbehov och omfattar:

  • Hållbara beredningstekniker för PFAS
  • Termofil rötning utifrån resursperspektivet
  • Synergier mellan kvartär rening och befintlig rening
  • Karakteriseringsmetoder samt affärsmodeller för slambiokol 
  • Teori och praktik inom klimatneutralitet
  • Hållbarhetskriterier för VA-specifika upphandlingar
  • Beslutstöd för regn- och dagvattenåtervinning
  • Erfarenheter från införandet av vattentjänstplaner
  • Detektion av anomalier i ledningsnätet
  • Beslutsstöd för energi- och klimatåtgärder i VA-sektorn.
  • Branschpraxis för förorenat dagvatten.

Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet lägger särskild tonvikt på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området.

Vårens beviljade SVU-projekt förväntas ge nytta och ny kunskap för VA-organisationerna enligt följande:

  • Vägledning kring hur beslutsanalyser kan genomföras med WISER-verktyget för att till exempel jämföra möjliga PFAS-beredningstekniker och att stänga en vattentäkt.
  • Belagt underlag för att införa och driva termofil rötning utifrån bättre resursutnyttjande och ekonomi samt mindre klimatpåverkan.
  • Kunskapssammanställningen för underlätta teknikval då kvartär rening ska införas samtidigt som rening avseende fosfor, kväve och BOD ska bibehållas eller förbättras. 
  • Ökad kunskap om hur kvaliteten hos slambiokol varierar och varför den varierar för att kunna bygga nya affärsmodeller för reningsverkens slam- och fosforhantering.
  • Utveckling av slambiokolsmarknaden genom att kombinera jordbrukets behov av slambiokol och kolkreditmarknadens behov av kolsänkor, vilket kan leda till ett skifte i VA-branschen där pyrolys och biokolsproduktion utgör en väletablerad, ekonomiskt och klimatmässigt hållbar metod för hantering av avloppsslam.
  • Konkreta förslag på handlingsalternativ och stöd för VA-organisationer att gå från teori till praktik vad gäller deras arbete med klimatneutralitet.
  • Välförankrade förslag till hållbarhetskrav (både socialt och ekologiskt) för VA-organisationer och hur de ska kunna följas upp utifrån sex prioriterade upphandlingsområden under 2024 – 2025. 
  • Vägledning vid valet av kriterier för att främja cirkulära vattenlösningar (regn-och dagvattenåtervinning) och hur dessa kan poängsättas samt viktas. 
  • Stöd till kommunerna gällande arbetet med införande av vattentjänstplanerna genom att sammanställa lärdomar och erfarenheter samt att identifiera utmaningar och ge tips inför kommande revideringar av nuvarande vägledning.
  • Minskat behov av manuella inspektioner och underhåll i ledningsnätet genom implementering av AI och bildanalys för att detektera anomalier som erbjuder tidiga varningar som i sin tur kan förebygga större skador i VA-system.
  • Kunskapssammanställning kring energi- och klimatberäkningar, samt beslutsunderlag för VA-branschen kring energi- och klimatpåverkan av åtgärder i drift och investeringar genom fallstudierna med direkt nytta till tio deltagande VA-organisationer. 
  • Införande av branschpraxis för förorenat dagvatten i Sverige förväntas bidra till bedömning av dagvattenhantering ur systemperspektiv och på avrinningsområdes nivå samt stöd för upphandling, kravställning och konstruktion av anläggningar.

Listan över de senast beslutade SVU-projekten hittas här. Samtliga pågående SVU-projekt hittas här. Nästa ansökningsperiod löper fram till den 6 september 2024.

SVU-rapporter

2024-01, Spillvattenvåtmarker som del i kommunal avloppsrening.

Linus Halvarsson, WRS, Peter Ridderstolpe, WRS, Tova Forkman Fahlgren, WRS, Emma Nyholm, Uppsala universitet, och Adam Engström Svanberg, WRS

Spillvattenvåtmarker har använts i Sverige sedan början av 1990-talet som reningssteg i kommunal rening av avloppsvatten. De har framgångsrikt minskat belastningen av näringsämnen på recipienterna. I rapporten sammanställs befintlig kunskap tillsammans med en analys av data från 2010 till 2022. Resultaten visar att våtmarker reducerar näringsämnen och har potential att reducera mikroföroreningar.

2024-02, Klimatanpassning av vatten- och avloppssystemen – dagens kunskap och forskningsbehov.

Lena Blom, Kretslopp och vatten, Göteborgs stad

Klimatförändringarna förväntas öka frekvensen av extrema väderhändelser, och hela samhället måste klimatanpassas. Förebyggande åtgärder behövs för att vattnet ska få plats i staden och för att säkerställa rent dricksvatten. Rapporten tar upp bland annat ansvarsfördelning, finansiering och forskningsbehov. Den ingår i ett större sammanhang inom Svenskt Vattens arbete med bland annat policypåverkan.

2024-03, Göra rätt, hålla tätt – täthetsprovning av olika tryckrörssystem inom VA

Magnus Bäckström, Bodens kommun, Daniel Ejdeholm, GPA, Fredrik Johansson, Stenungsunds kommun/Kretslopp och Vatten Göteborgs stad, Robin Norgren, 3VA

Täthetsprovning av trycksatta VA-ledningsnät är en mycket viktig metod för att kvalitetssäkra att man byggt rätt, minska risken för kostsamma skador och störningar och för att säkra funktionen under lång tid. Svenskt Vatten har via sina publikationer P78 och P79 lagt fast en branschstandard för täthetsprovning av trycksatta rör och markförlagda rörsystem av plast och metalliska material. Men med dagens metodik för täthetsprovning finns det risk att livslängden minskar och ledningsnätet skadas, främst för plaströr.

2024-04, Sensorsystem för detektion av olja i avloppsvatten

Kristina Fogel, Ingemar Petermann, Anatol Krozer och Elin Kusoffsky, RISE Research Institutes of Sweden AB

Finns det någon sensorteknik som kan detektera olja i spillvatten, som till skillnad från dricksvatten innehåller många olika organiska föreningar? Projektet har testat dels fluorescenssensorer, dels en elektrokemisk sensor, en impedanssensor. Det visade sig att båda sensorteknikerna kan detektera olja i spillvatten, men att de skiljer sig när det gäller biobaserad RME-olja (rapsmetylester).

2024-05, Slamspridning på åkermark – PFAS i slam, jord, gröda och mask

Anna Kärrman, Felicia Fredriksson, Evelina Särnholm, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet

PFAS är en grupp av tusentals kemikalier som kännetecknas av att de är eller kan brytas ner till mycket motståndskraftiga (persistenta) ämnen i naturen. Rapporten beskriver en undersökning av PFAS i avloppsslam, jord, daggmask och gröda från åkermark gödslad med slam sedan 1981. Slammet visade sig vara en spridningsväg till åkermarken eftersom det fanns ett samband mellan ökad halt PFAS i jorden och mängden slam som spridits. Studien visar att slamspridning har betydelse för koncentrationen av PFAS i jord och daggmask på lång sikt men att ackumulering i höstvete inte kunde fastslås.

2024-06, Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk. Vid behandling av kallt avloppsvatten och vid avsaknad av kväverening

Christian Baresel, Niclas Bornold, Ted Lundwall, Anders Björk och Sina Borzooei, IVL, Malin Tuvesson, MSVA, och Linda Kanders, IVL

Lustgasutsläpp från kväverening har sedan länge identifierats som den viktigaste källan till avloppsreningsverkens klimatpåverkan. Ändå görs relativt få mätningar av lustgas vid svenska avloppsreningsverk. Det finns inga krav på mätningar och inte heller några enkla mätmetoder. Rapporten fokuserar på två nya robusta och relativt billiga mättekniker som i framtiden kan ge enklare och kontinuerlig mätning av lustgasemissioner. Den redovisar också lustgasmätningar som gjorts i en pilot- och en fullskaleanläggning för att kvantifiera lustgasutsläpp från biologiska reningsprocesser i kallt klimat med och utan kväverening.

2024-07, Hållbara membran för dricksvattenberedning. Uppföljning av användning och upphandling av membran för dricksvattenproduktion

Nashita Moona, Kristin Barkman, Thor Wahlberg, Maria Taoussi, Sandra Åhsberg och Helena Eideborn, Sweco, Frank Lipnizki, Lunds tekniska högskola

I rapporten undersöks hur användning av membran för dricksvattenproduktion kan göras så hållbar som möjligt när det gäller ekonomi, miljöpåverkan och prestanda. Projektet har identifierat driftfaktorer som påverkar livslängd och kapacitet hos membranen. Med kunskap om gynnsamma driftbetingelser kan rätt krav ställas vid upphandling av en membrananläggning.

2024-08, VA-verksamheters arbete med tryckslag. En kartläggning av dagens svenska förhållanden och jämförelse med år 1980

Kristofer Kiste, Envidan AB

Tryckslag är ett fenomen som uppstår i ledningsnät när en driftförändring utförs. Manövrering av ventiler, hastig pumpstart eller hastigt pumpstopp skapar tryckvågor i ledningssystemet. Är tryckvågorna stora kan ledningarna brista till följd av allvarliga över- eller undertryck. Tryckslagen kan även vara en direkt orsak till försämrad dricksvattenkvalitet. En kartläggning utförd 1980 visade att kunskapen om tryckslag var låg och att incidenter med tryckslag förekom. Den här studiens syfte var att kartlägga om situationen år 2024 liknade den på 1980‑talet, vilket den visade sig göra. Det krävs ett kunskapslyft i branschen.

2024-09, Organisering för stärkt vattenförsörjning. Kapaciteter, hållbarhet, samarbete, samordning och samverkan

Robert Jonsson, Sara Gustafsson och Brita Hermelin, Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, CKS

Vilken kapacitet har kommunerna i dag för att klara av en långsiktigt hållbar vattenförsörjning − och vad vore önskvärt? Vilken typ av interaktion med andra kommuner behövs med tanke på de kapaciteteter som krävs? Rapporten delar in kapaciteterna i politiska, institutionella, kompetensmässiga, finansiella och samhälleliga. Interaktionsformerna som studeras är samarbete, samordning och samverkan. Studien är en del av projektet Stärkt vattenförsörjning för Göteborgsregionen (SVAR).

2024-10, Dricksvattensystements möjliga bidrag till stadens elförsörjning

Marinette Hagman, DHI Sverige AB, Victor Pelin, NSVA, Daniel Iggström, Öresundskraft, David Lindblom, Björn Possling och Johan Spännare, DHI Sverige AB

Kan dricksvattensystemet använda elenergi på ett smartare sätt och kanske bidra till leveranssäkerheten i elsystemet? Rapporten visar att det här kan vara möjligt med hjälp av den senaste tekniken inom digitalisering. Dricksvattensystemen kan använda elenergi på ett mer effektivt och flexibelt sätt än i dag, och på så sätt jämna ut toppar av effektbrist. Men det kräver hög digital mognad och kompetensnivå i VA-organisationen.

 

C-rapporter

Verksamhetsberättelse DRICKS 2023

Forskningen inom DRICKS bedrivs vid medlemsuniversiteten: Chalmers, SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet och Linköpings universitet. Detta sker i mycket nära samarbete med branschen. Under 2023 var elva medlemsorganisationer, kommunala vattenproducenter, medlemmar i DRICKS. Även åtta företag samverkar med forskare och vattenproducenter inom DRICKS företagsgrupp.

Verksamhetsberättelse Dag&Nät 2023

Ett väl fungerande vattenförsörjnings- och avloppssystem (VA-system) är en förutsättning för långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I detta ingår dagvattensystemens och stadsdräneringens funktion som väsentlig med avseende på samhällsekonomi, miljö samt medborgarnas säkerhet och hälsa. Forskningsgruppen VA-teknik vid Luleå tekniska universitet har i mer än 25 år framgångsrikt verkat inom VA-systembaserad forskning med utgångspunkt i hållbarhet och klokt resursutnyttjande och i nära samverkan med branschens aktörer.