Slamspridning på åkermark-PFAS i slam, jord, gröda och mask

Slamspridning på åkermark är en lösning för cirkulär återföring av den ändliga resursen fosfor men även andra viktiga näringsämnen. Nackdelen är att miljöfarliga ämnen kan återföras till kretsloppet. Per- och polyfluoralkylämnen (PFAS) används i produkter och industriella processer samt läcker från avfallshantering och har visat sig vara långlivade med negativa effekter på miljö och hälsa. Det finns mer än 5000 olika PFAS i cirkulation och vanligtvis övervakas ett 20-tal i slam från reningsverk. Våra tidigare studier har visat att kända PFAS utgör 11-15% av det extraherbara organiska fluoret (EOF) i slam. Syftet med det föreslagna projektet är att undersöka om användning av kommunens avloppsslam på åkermark är en spridningsväg för kända PFAS och EOF. Målet är att utföra en utökad karaktärisering av PFAS inklusive EOF i applicerat slam, jord, daggmask och gröda samt jämföra koncentrationerna med prover från en referensplats. Studien utförs inom projektet ’Slamspridning på åkermark’ som har pågått sedan 1981. Slam från Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö sprids i fältförsöket i Petersborg där provtagning sker på slam, jord, gröda och daggmask under säsongen 2021/2022. Studien kommer att öka kunskapen kring om och hur kända och okända PFAS ackumulerar i jord som slamförbättrats under lång tid, samt om de ackumulerar i gröda och mask. Eftersom slam spridits på platsen under lång tid kommer projektet också att uppskatta om föregångarämnen i slam utgör en långvarig utsläppsreservoar av mer rörliga PFAS.