Metanemissioner från avloppsreningsverkens slamhantering

Slamhantering vid avloppsreningsverk ger upphov till metanemissioner. Genom Egenkontroll metanemissioner genomför många biogasanläggningar frivilliga kvantifieringar av sina metanemissioner. Mätningarna av emissioner från de källor som visat sig ge upphov till störst utsläpp, slamhanteringen, kan dock inte på ett bra sätt extrapoleras till årsutsläpp och därmed användas för att jämföra olika anläggningars klimatpåverkan. Ett av syftena med projektet utreda hur faktorer som utrötningsgrad, temperatur och lagringstid påverkar emissionerna från slamhantering. Utifrån kunskap om yttre faktorers påverkan på emissionerna kan projektet dessutom ge underlag för åtgärder för minskade emissioner. Mellanlagring av slam från avloppsreningsverk ger upphov till metanemissioner. Mätning av utsläpp från mellanlagring ligger utanför systemgränserna för EgMet. Konsekvenserna är att dessa utsläpp inte redovisas till anläggningen i samband med de kvantifieringar som utförs inom systemet. Att inte redovisa emissioner från mellanlagring av slam ger en märklig signal till VA huvudmännen. Slammet är huvudmannens ansvar även då det lämnar reningsverket. Det är dock inte rimligt att utföra mätningar på mellanlagrat slam vid de kvantifieringar som utförs inom EgMet. Syftet med projektet är därför att studera hur faktorer som utrötningsgrad, temperatur och lagringstid påverkar emissionerna. Utifrån kunskap om yttre faktorers påverkan på emissionerna kan projektet utveckla beräkningsmodeller för utsläpp från mellanlagring och införliva dem i EgMet. Kunskap om de faktorer som påverkar utsläppen innebär bättre förutsättningar för förslag till åtgärder för minskade emissioner. Under studien kommer mätningar med FID och dynamisk kammare att utföras samtidigt som mätningar med en nyligen utvecklad drönarmetod för kvantifiering av växthusgaser. Dessa mätningar ger inte bara kunskaper om metanemissioner utan även lustgas och koldioxid kommer att mätas.