Rapporter - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Rapporter

Alla SVU-projekt resulterar i rapporter för våra medlemmar. De första tre månaderna är de bara tillgängliga för våra medlemmar, därefter finns de tillgängliga för alla i Vattenbokhandeln. Som medlem och prenumerant på nyhetsbrevet Svenskt Vatten Utveckling informerar får du de senaste rapporterna direkt i din mejl.

Senaste rapporter

Följande rapporter är de senaste som har skickats till våra medlemmar. 

2024-10, Dricksvattensystements möjliga bidrag till stadens elförsörjning 

Kan dricksvattensystemet använda elenergi på ett smartare sätt och kanske bidra till leveranssäkerheten i elsystemet? Rapporten visar att det här kan vara möjligt med hjälp av den senaste tekniken inom digitalisering. Dricksvattensystemen kan använda elenergi på ett mer effektivt och flexibelt sätt än i dag, och på så sätt jämna ut toppar av effektbrist. Men det kräver hög digital mognad och kompetensnivå i VA-organisationen. Rapporten blir tillgänglig för alla mot slutet av september. 

2024-09, Organisering för stärkt vattenförsörjning 

Vilken kapacitet har kommunerna i dag för att klara av en långsiktigt hållbar vattenförsörjning − och vad vore önskvärt? Vilken typ av interaktion med andra kommuner behövs med tanke på de kapaciteteter som krävs? Rapporten delar in kapaciteterna i politiska, institutionella, kompetensmässiga, finansiella och samhälleliga. Interaktionsformerna som studeras är samarbete, samordning och samverkan. Studien är en del av projektet Stärkt vattenförsörjning för Göteborgsregionen (SVAR). Rapporten blir tillgänglig för alla mot slutet av september. 

2024-08, VA-verksamheters arbete med tryckslag. En kartläggning av dagens svenska förhållanden och jämförelse med år 1980 

Tryckslag är ett fenomen som uppstår i ledningsnät när en driftförändring utförs. Manövrering av ventiler, hastig pumpstart eller hastigt pumpstopp skapar tryckvågor i ledningssystemet. Är tryckvågorna stora kan ledningarna brista till följd av allvarliga över- eller undertryck. Tryckslagen kan även vara en direkt orsak till försämrad dricksvattenkvalitet. En kartläggning utförd 1980 visade att kunskapen om tryckslag var låg och att incidenter med tryckslag förekom. Den här studiens syfte var att kartlägga om situationen år 2024 liknade den på 1980‑talet, vilket den visade sig göra. Det krävs ett kunskapslyft i branschen. Rapporten blir tillgänglig för alla mot slutet augusti. 

2024-07, Hållbara membran för dricksvattenberedning 

I rapporten undersöks hur användning av membran för dricksvattenproduktion kan göras så hållbar som möjligt när det gäller ekonomi, miljöpåverkan och prestanda. Projektet har identifierat driftfaktorer som påverkar livslängd och kapacitet hos membranen. Med kunskap om gynnsamma driftbetingelser kan rätt krav ställas vid upphandling av en membrananläggning. Rapporten blir tillgänglig för alla runt mitten av juli. 

2024-06, Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk 

Lustgasutsläpp från kväverening har sedan länge identifierats som den viktigaste källan till avloppsreningsverkens klimatpåverkan. Ändå görs relativt få mätningar av lustgas vid svenska avloppsreningsverk. Det finns inga krav på mätningar och inte heller några enkla mätmetoder. Rapporten fokuserar på två nya robusta och relativt billiga mättekniker som i framtiden kan ge enklare och kontinuerlig mätning av lustgasemissioner. Den redovisar också lustgasmätningar som gjorts i en pilot- och en fullskaleanläggning för att kvantifiera lustgasutsläpp från biologiska reningsprocesser i kallt klimat med och utan kväverening. Ladda hem rapporten i Vattenbokhandeln

2024-05, Slamspridning på åkermark – PFAS i slam, jord, gröda och mask 

PFAS är en grupp av tusentals kemikalier som kännetecknas av att de är eller kan brytas ner till mycket motståndskraftiga (persistenta) ämnen i naturen. Rapporten beskriver en undersökning av PFAS i avloppsslam, jord, daggmask och gröda från åkermark gödslad med slam sedan 1981. Slammet visade sig vara en spridningsväg till åkermarken eftersom det fanns ett samband mellan ökad halt PFAS i jorden och mängden slam som spridits. Studien visar att slamspridning har betydelse för koncentrationen av PFAS i jord och daggmask på lång sikt men att ackumulering i höstvete inte kunde fastslås. Ladda hem rapporten i Vattenbokhandeln

2024-04, Sensorsystem för detektion av olja i avloppsvatten

Finns det någon sensorteknik som kan detektera olja i spillvatten, som till skillnad från dricksvatten innehåller många olika organiska föreningar? Projektet har testat dels fluorescenssensorer, dels en elektrokemisk sensor, en impedanssensor. Det visade sig att båda sensorteknikerna kan detektera olja i spillvatten, men att de skiljer sig när det gäller biobaserad RME-olja (rapsmetylester). Ladda hem rapporten i Vattenbokhandeln

2024-03, Göra rätt, hålla tätt – täthetsprovning av olika tryckrörssystem inom VA

Täthetsprovning av trycksatta VA-ledningsnät är en mycket viktig metod för att kvalitetssäkra att man byggt rätt, minska risken för kostsamma skador och störningar och för att säkra funktionen under lång tid. Svenskt Vatten har via sina publikationer P78 och P79 lagt fast en branschstandard för täthetsprovning av trycksatta rör och markförlagda rörsystem av plast och metalliska material. Men med dagens metodik för täthetsprovning finns det risk att livslängden minskar och ledningsnätet skadas, främst för plaströr. Ladda hem rapporten i Vattenbokhandeln

2024-02, Klimatanpassning av vatten- och avloppssystemen – dagens kunskap och forskningsbehov

Klimatförändringarna förväntas öka frekvensen av extrema väderhändelser, och hela samhället måste klimatanpassas. Förebyggande åtgärder behövs för att vattnet ska få plats i staden och för att säkerställa rent dricksvatten. Rapporten tar upp bland annat ansvarsfördelning, finansiering och forskningsbehov. Den ingår i ett större sammanhang inom Svenskt Vattens arbete med bland annat policypåverkan. Ladda hem rapporten i Vattenbokhandeln.

2024-01, Spillvattenvåtmarker som del i kommunal avloppsrening 

Spillvattenvåtmarker har använts i Sverige sedan början av 1990-talet som reningssteg i kommunal rening av avloppsvatten. De har framgångsrikt minskat belastningen av näringsämnen på recipienterna. I rapporten sammanställs befintlig kunskap tillsammans med en analys av data från 2010 till 2022. Resultaten visar att våtmarker reducerar näringsämnen och har potential att reducera mikroföroreningar. Ladda hem rapporten i Vattenbokhandeln.

2023-14, Rättvisa och skälighet – om olika sätt att fördela kostnaderna för VA

Projektet har undersökt vad en rättvis och skälig fördelning av kostnaden för vatten och avlopp (VA) kan vara i ett svenskt sammanhang. Författaren har intervjuat personer i VA-branschen, studerat centrala dokument och tillämpat praktiskfilosofiska och politiska teorier. Resultaten visar att det i dag används en rad olika principer för att avgöra vad som är en rättvis och skälig fördelning av VA-kostnaderna. Projektet har också identifierat ett antal principer som skulle kunna användas i stället för eller som komplement till de nuvarande principerna. Ladda hem rapporten i Vattenbokhandeln