Varför blir det vattenläckor?

De senaste somrarnas torka och vattenbrist har, tillsammans med klimatförändringarna, gjort att dricksvattenförsörjningen hamnat i fokus. Media berättar flitigt om hushåll som står helt utan dricksvatten på grund av läckage, om dricksvatten som förorenats och måste kokas samt om läckage som orsakar översvämningar. 

För oss som dagligen arbetar med dricksvattenfrågor och framtidens VA-infrastruktur är dock inget av det här några nyheter. 

Varför uppstår vattenläckage?

Stora delar av den svenska VA-infrastrukturen anlades under några få årtionden i mitten av 1900-talet. Sedan dess har den utsatts för många påfrestningar och är i stort behov av renovering. Förnyelsetakten i ledningsnätet har varit låg och med tiden har risken för utläckage av såväl dricksvatten som bräddning av avloppsvatten ökat. Vattenläckor uppstår ofta i samband med temperaturskiftningar.

Ökar antalet vattenläckor?

Baserat på de siffror som finns i VASS (den största nationella statistikinsamlingen för kommunalt VA) ser vi snarare en något vikande än ökande trend på antal vattenläckor, något du kan läsa mer om här.

Vid insamlingen av underlag till VASS Drift rapporterades 6 598 vattenläckor in, varav en knapp fjärdedel var på allmänna servisledningar, en trend som varit relativt konstant under de knappa 20 år som finns samlade i VASS. För den bredare allmänheten passerar de allra flesta av dessa läckor obemärkt förbi. Endast de direkt berörda kan få tillfälliga problem av olika slag.

Hur stor andel av vattnet läcker ut? 

Den här frågan är omgärdad av en hel del missförstånd. Kanske beror det på att det tyvärr inte finns något bra sätt att mäta verkliga läckor. I stället mäts skillnaden mellan det vatten som levereras till dricksvattennäten och vattenförbrukningen hos kunderna. 

Svenskt Vattens statistik visar att det genomsnittliga läckaget är 17 procent av levererat dricksvatten, enligt följande resonemang:

• Med utgångspunkt från att det levererade dricksvattnet utgör 100 procent debiteras kunderna i snitt 75 procent av det. 
• Drygt fem procent debiteras inte utan används av VA-verksamheterna vid till exempel spolning och rengöring (egen förbrukning). Det kan också handla om förbrukning inom andra förvaltningar, som inte debiteras internt, eller brandvatten. 
• Cirka 20 procent utgörs av vattenförluster. Här ingår både skenbara läckor (som otillåten förbrukning eller fel på vattenmätaren) och verkliga läckor. 
• När de skenbara läckorna räknats bort, återstår de verkliga läckorna: 17 procent av levererat dricksvatten. 

Hur stora vattenvolymer läcker ut?

När vi pratar om läckor är det bra att ha en uppfattning om hur stora vattenvolymerna det rör sig om:

• Sveriges drygt 1 750 kommunala vattenverk försörjer tillsammans 90 procent av befolkningen med dricksvatten. För att klara det krävs ett långt distributionsnät: sammanlagt över 111 000 kilometer, vilket motsvarar 2,8 varv runt ekvatorn. Det kommunala nätet svarar för 77 procent. De privata servisledningarna på hus- och villatomter står för 23 procent.
• Varje år levereras totalt knappt 900 miljoner kubikmeter dricksvatten, vilket motsvarar mer än 1 400 fyllda Globen-arenor.
• Med utgångspunkten att de verkliga läckorna på 17 procent är jämnt fördelade över hela ledningsnätet, är läckaget från det kommunala och det privata dricksvattennätet drygt 150 miljoner kubikmeter årligen.

Många små, svårupptäckta hål ger stora volymer

Dricksvattnet levereras under högt tryck. Ett plötsligt rörbrott upptäcks för det mesta snabbt när vattnet svämmar över marken och repareras därför direkt. En mindre läcka kan dock pågå under lång tid utan att upptäckas och mer vatten hinner då rinna ut. 

Ett läckage på 17 procent kan förklaras med att det sitter ett hål stort som tvärsnittet på en tändsticka på knappt var tredje kilometer vattenledning. Tabellen nedan visar hur stora vattenläckorna blir vid olika storlekar på hålet på röret vid ett vanligt förekommande vattentryck.

Vad kan en kommun göra för att stoppa läckagen?

I Sverige har vi på de flesta håll gott om vatten, samtidigt som vi i dag har situationer med vattenbrist och extremt låga grundvattennivåer. Att leta ny vattentäkt eller bygga ut vattenverket tar tid och kostar pengar. Många VA-verksamheter lägger därför stora resurser på att minska vattenförlusterna, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. 

Variationerna är dock stora mellan olika kommuner. Längden på dricksvattenledningar per person varierar exempelvis stort mellan olika kommuner. Det här gör att mer dricksvatten, räknat som procent, kan läcka ut i en glest befolkad kommun som tvingas ha ett långt ledningsnät för att nå de utspridda kunderna.

För att kunna jobba långsiktigt och lägga resurser på rätt ställe krävs en mer detaljerad analys av läckagen. Dricksvattendirektivet förespråkar att läckage ska beräknas enligt Infrastructure Leakage Index (ILI). 

I slutändan handlar det om att både ha rätt kompetens och finansiell förmåga att rusta upp och förnya VA-infrastrukturen. För att värna om framtidens vattenförsörjning, krävs stora investeringar. Svenskt Vattens Investeringsrapport från 2020 (rapporten ska revideras under hösten 2022) visar att investeringstakten behöver öka med sju miljarder kronor varje år för att möta renoverings- och investeringsbehovet. 

Vad bör kommuninvånarna göra vid en vattenläcka? 

Om någon upptäcker en vattenläcka, hemma eller på en annan plats, är det bra att kontakta kundtjänsten för aktuell VA-organisation, som exempelvis Stockholm Vatten och Avfall, Kretslopp och vatten, Göteborgs stad, Sydvatten eller VA SYD, och informera om läckan. 

Det vanliga är att VA-organisationen informerar om större läckor på sin webbsida under ”driftstörningar”. Det är också VA-organisationen som ansvarar för att åtgärda läckor som uppstått på det kommunala VA-nätet. 

Uppstår läckan däremot inom en fastighet, är det fastighetsägarens ansvar att hantera läckan. Oavsett ansvar, är det klokt att kontakta sitt försäkringsbolag så snart det finns risk för vattenskador.