Hoppa till huvudinnehåll

Högsta domstolen förtydligar reglering kring ersättningsbrunnar

Högsta domstolen förtydligar att ersättningsbrunnar för uttag av grundvatten är tillståndspliktig vattenverksamhet. För verksamhetsutövare är det alltid viktigt att ha en god framförhållning och planering för tillstånd för uttag av grundvatten. Svenskt Vatten uppmanar sina medlemmar att ha regelbundet se över sina tillstånd.

- Högsta domstolen visar att ersättningsbrunnar som utgångspunkt ska bedömas vara självständiga, tillståndspliktiga vattenverksamheter, säger Svenskt Vattens juridiska expert. För att sådana inte ska kräva tillstånd behöver sökanden visa att det är uppenbart allmänna eller enskilda intressen inte skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Tidigare praxis där ersättningsbrunnar inte krävt tillstånd, får tolkas att sökanden visat att ersättningsbrunnarna inte inverkar på vattenförhållandena så att det skadar allmänna eller enskilda intressen. De har därför undantagits från tillståndsplikt.

Vad gäller tvisten?

Sökande hade ansökt om tillstånd att behålla en brunn för att leda bort grundvatten och tillstånd att få anlägga en ersättningsbrunn om huvudbrunnen skulle bli obrukbar. Denna utformning är vanlig vid tillstånd för uttag av grundvatten. Mark- och miljödomstolen gav tillstånd att behålla huvudbrunnen men gav avslag avseende ersättningsbrunnen.

Sökanden framhöll att ersättningsbrunnar i tidigare praxis har tillåtits inom ramen för en huvudbrunns tillstånd och villkor. Ersättningsbrunnar har på så vis ingått som en underhållsåtgärd av huvudbrunnar och inte utgjort enskild, tillståndspliktig vattenverksamhet. Sökande överklagade därför till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).

Överklagan till Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljööverdomstolen gav tillstånd för den befintliga brunnen. Ersättningsbrunnen fick genom domen ett eget tillstånd med villkor, skilt från den befintliga huvudbrunnen. Ersättningsbrunnen måste anläggas inom 10 år från domen trädde i kraft, annars förfaller tillståndet. Det finns också tidsbegränsning på anspråk om oförutsedd skada.

Överklagan till Högsta domstolen

Sökanden överklagade till Högsta domstolen som gav prövningstillstånd. I Högsta domstolen var den centrala frågan om ersättningsbrunnar ska ingå som en underhållsåtgärd inom ramen för en huvudbrunns tillstånd eller om ersättningsbrunnen, såsom var fallet i MÖD:s dom, ska ha ett eget tillstånd.

Den sökandes argument

Sökande framhöll att ersättningsbrunnar i tidigare praxis har tillåtits inom ramen för en huvudbrunns tillstånd och villkor. Dessutom blir följden av att en ersättningsbrunn anses som en egen tillståndspliktig verksamhet, med tidsbegränsad arbetstid krävs ett nytt tillstånd om huvudbrunnen blir obrukbar efter det tidsbegränsande villkoret löpt ut. Att söka ett nytt tillstånd är kostsamt och tidskrävande.

Slutgiltig dom

Högsta domstolen fastställde MÖD:s dom. De anser att uttag av grundvatten i sig innebär en vattenverksamhet enligt miljöbalken. En ersättningsbrunn innebär att grundvatten tas ut från en annan punkt än den befintliga brunnen. Inverkan på vattenförhållandena är inte de samma då de geologiska och hydrologiska förhållandena är olika på olika platser. I detta fall är det inte uppenbart att allmänna eller enskilda intressen inte skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena (11 kap. 12 § miljöbalken) och det går därför inte att göra undantag från tillståndsplikten. Att en åtgärd omfattas av underhållsskyldighet är heller inte i sig avgörande för tillståndsplikten. Detta innebär att den aktuella ersättningsbrunnen utgör en vattenverksamhet som kräver tillstånd.

Svenskt Vattens analys

Uttag av grundvatten och produktion av dricksvatten är en grundläggande del av Svenskt Vattens medlemmars verksamheter och utgör en viktig samhällsbärande funktion. Det är viktigt att verksamhetsutövare har alla tillstånd som krävs för sina verksamheter och håller sig à jour med rådande rättstillämpning.

För den som innehar eller söker tillstånd för grundvattenuttag är detta bra att ha i åtanke. En verksamhetsutövare som behöver anlägga en ersättningsbrunn och bedömer att den kan undantas enligt miljöbalkens elfte kapitel, paragraf tolv, behöver bevisa detta. Det kan exempelvis ske med en teknisk utredning. En sådan utredning bör förankras med Länsstyrelsen. Om det inte kan visas att ersättningsbrunnens inverkan på vattenförhållandena uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen faller den inte under undantaget och tillstånd krävs.

I samtliga fall råder Svenskt Vatten att verksamhetsutövare skaffar sig kunskap gällande vilka tillstånd som krävs, tillstånds giltighet och brunnars skick/livslängd. Då ansökningsprocesser för tillstånd till grundvattenuttag kan vara utdragna och kostsamma är det bra att i god tid veta vilka tillstånd som kommer att behöva sökas inom de närmsta åren.

Högsta domstolen avgjorde målet den 27 mars 2020, målet har målnummer T 1013-19.