Risk- och sårbarhetsanalys
I konventionellt säkerhetsarbete ingår en risk- och sårbarhetsanalys, där risken är en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och omfattningen av konsekvensen när den har skett. Om man inte har identifierat sina sårbarheter är det svårt att bestämma skyddsbehovet. I detta arbete ger Livsmedelverkets skrift ”Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning” på ett enkelt sätt råd om hur man kan gå tillväga.
Börja med att analysera och klassificera
Upprätta objektslista
Upprätta en lista över alla objekt i vattenförsörjningssystemet. Listan ska täcka hela kedjan från vattentäkten till konsumenten. Objektslistan kan innehålla:
- Vattentäkt
- Vattenverk
- Reservoarer
- Tryckstegringsstationer
- Vattenledningsnät inklusive ventilkammare, brandposter, serviser, med mera.
Konsekvensanalys
Nästa steg är att bedöma konsekvensen av inbrott, skadegörelse och andra hot utifrån objekten på listan. Kan ett antal konsumenter bli utan vatten? Kan konsumenterna få
förorenat vatten? Hur många konsumenter berörs om objektet blir utsatt?
För varje objekt på listan väljs en konsekvensnivå med stöd av tabellen. Tabellen är ett exempel på hur man skulle kunna tänka när man delar in sina ”objekt” i konsekvensnivåer. Konsekvensen av en händelse bör vara det som styr skyddsbehovet.
Skyddsklassificering
När man har tilldelat en konsekvensnivå för varje objekt på listan har man underlag för att välja lämpliga skyddsåtgärder. Arbetet underlättas om man har skapat en tabell som visar vilket fysiskt skydd som motsvarar varje säkerhetsnivå, se tabell nedan.
Förteckning över befintligt skydd och/eller säkerhetsåtgärder
I ett enkelt dokument med objektslistan som utgångspunkt redogörs för det skydd och de åtgärder som finns i dag. Detta blir ett dokument som visar dagens status. Dokumentet bör betraktas som känsligt och kanske sekretessbeläggas enligt offentlighets- och sekretesslagens 18 kap 8 §.
Handlingsplan för fortsatt säkerhetsarbete
För att uppnå god säkerhet krävs ett konsekvent och systematiskt säkerhetsarbete. En handlingsplan som upprättas inför varje verksamhetsår kan vara till stor hjälp, i synnerhet om den är en del i den ordinarie verksamhetsplanen där också budget ingår.
Handlingsplanen ska innehålla följande:
- Planering av skydd och säkerhetshöjande åtgärder
- Finansiering av skydd och säkerhetshöjande åtgärder
- Införande av skydd och säkerhetshöjande åtgärder
- Underhåll av skydd och säkerhetshöjande åtgärder
- Kontroll av skydd och säkerhetshöjande åtgärder
- Löpande åtgärder (för underhåll)