Åtgärder i befintliga anläggningar

En betydande svårighet avseende gränsdragningen mellan investering och drift är att hantera alla de åtgärder som genomförs på befintliga anläggningar, som ju är en omfattande del av kommunal vatten- och avloppsverksamhet. I redovisningsnomenklaturen kallas detta tillkommande utgifter, och kan handla om allt från drift, reperationer och underhåll (normalt driftkostnader) till nyinvestering och reinvestering (tillgångsredovisning). Det är också här principen om komponentredovisning får avgörande betydelse.       

I det fortsatta görs en genomgång av olika typsituationer och hur de skall redovisas.

Nedan visas en principskiss eller analysschema för hur åtgärder i befintliga anläggningar skall redovisas (särskilt relevant vid komponentredovisning). 

Nyinvestering i befintlig anläggning – utbyggnad och tillägg

Vatten- och avloppsverk är inte statiska anläggningar utan dessa förändras genom att nya processteg läggas till, gamla försvinner eller modifieras samt att verken kapacitetsmässigt byggs ut. Detta handlar om nyinvesteringar men i, eller i anslutning till, befintliga anläggningar.

Vid utbyggnad av en anläggning uppstår ingen gränsdragningsproblematik om åtgärden är ren i den meningen att åtgärden bygger ut anläggningens kapacitet utan att man bygger om andra delar.

Exempel kan vara när fler bassänger byggs i ett vattenverk (de befintliga finns kvar). En annan typ nyinvestering i eller i anslutning till befintlig anläggning är när nya processteg (handlar om kvalitetsförbättring) läggs till dvs. nya anläggningar, maskiner och utrustningar som inte funnits tidigare byggs och installeras. Ingen gränsdragningsproblematik uppstår. Ett exempel på tilläggsprocess skulle kunna vara att en slamutlastningshall byggs för att minska luktpåverkan till omgivningen.

Observera att utbyggnadsinvesteringar av kapacitetshöjande karaktär och tillägg av nya processteg kan behöva delas in i komponenter!

Nyinvestering i befintlig anläggning – ny komponent

Vissa nyinvesteringar är inte att betrakta som expansion genom ny kapacitet eller tillägg av nya processer utan har karaktären av installation av ny komponent (väsentlig del av en anläggning) som inte funnits tidigare. Helt nya komponenter skall redovisas som tillgång om komponenten förväntas ge framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden, samt att den bedöms som betydande.

Exempel: att ett ventilationssystem installeras i en anläggning som saknat ventilation. 

Ersättningsinvestering i befintlig anläggning – byte av särredovisad komponent

Om en anläggning, t.ex. ett reningsverk är uppdelad i komponenter och en sådan komponment ersätts med en ny likvärdig komponent är redovisningen relativt rak. Den befintliga komponenten utrangeras och om komponenten har ett kvarvarande bokfört värde kostnadsförs detta värde. Utgiften för den nya komponenten bokförs som en tillgång (ny komponent) med tillkommande avskrivningar baserat på bedömd nyttjandeperiod.

Exempel: utbyte av skrapspelet i ett reningsverk, förutsatt att skrapspelet är särredovisad som en komponent.

Om komponentindelningen är rimligt gjord från början uppstår ingen gränsdragningsproblematik. Utbyte av komponent skall redovisas som anskaffning av tillgång (investering).