Remissvar på En säkrare tillgång till vattenreningskemikalier

Den 17 april 2023 presenterades departementspromemorian En säkrare tillgång till vattenreningskemikalier. Utredningens uppdrag har varit att bedöma i vilken utsträckning befintlig lagstiftning kan användas för att styra fördelningen av nödvändiga kemikalier och att vid behov analysera och lämna förslag på en författningsreglerad ordning som innebär att det ska vara möjligt för staten att vid en bristsituation styra fördelningen av kemikalier som används för rening av dricksvatten och avlopp. Enligt uppdraget ska förslaget innebära att det säkerställs att kemikalierna i första hand används till dricksvattenproduktion.

Utredningen bedömer att möjligheterna att omfördela vattenreningskemikalier på frivillig basis, vid mindre allvarliga bristsituationer, generellt är goda. Utredningen anser dock att det finns behov av lagstiftning som möjliggör tvingande omfördelning. Utredningen anser att fördelningen av en sådan kritisk resurs vid en allvarlig nationell brist måste kunna styras genom vissa gemensamma principer. De bristande möjligheterna till styrning är mest påtagliga vid vissa fredstida krissituationer som inte omfattas av förfogandelagens respektive ransoneringslagens tillämpningsområde. Utredningen föreslår därför att en ny lag införs. Utredningen anser att Livsmedelsverket bör utses till den ansvariga myndigheten för att pröva frågor enligt lagen.

Huvudsakliga synpunkter

Vi är generellt positiva till utredningens slutsatser och förslag. Vi vill särskilt lyfta fram att vi är positiva till:

  • Möjliggörandet av en tvingande omfördelning
  • Inkludering av den privata industrin i lagförslaget
  • Inkludering av fler kemikalier än fällningskemikalier i lagförslaget
  • Att Livsmedelsverket föreslås som ansvarig myndighet för att pröva frågor enligt
    lagen 

Svenskt Vatten saknar dock att lagförslaget även möjliggör prioritering inom respektive kategori i prioriteringsordningen. Vid allvarlig brist kan det exempelvis uppkomma behov att prioritera mellan olika dricksvattenproducenter, och lagförslaget bör möjliggöra detta.

Det är viktigt att notera att möjlighet till lagerhållning hos svenska VA-organisationer skiljer sig mycket åt mellan olika verksamheter. Stora verksamheter förbrukar generellt större mängder kemikalier och behöver leverans av dessa på veckobasis. De har ofta inte heller möjlighet att hålla lager då detta skulle kräva väldigt stora volymer. Mindre verksamheter kräver inte lika stora lagervolymer och har därför ofta möjlighet att hålla lager men de volymer som hålls är generellt små och en omfördelning av dessa volymer skulle endast ha marginell effekt. Att omfördela redan levererade kemikalier skulle medföra en väldigt stor arbetsinsats jämfört med den nytta det skulle medföra. Prioritering och omfördelning av kemikalier bör därför i första hand ske från kemikalier som ägs av kemikalieleverantörerna, dvs kemikalier icke ännu levererade till kund.

Svenskt Vatten vill också lyfta vikten av statens ansvarstagande i samband med tvingande omfördelning av vattenreningskemikalier. Om ett avloppsreningsverk, eller annan industri, inte klarar att uppfylla sina utsläppskrav, på grund av tvingande omfördelning av vattenreningskemikalier, bör det finnas möjlighet till undantag från utsläppskrav, så länge effekterna av bristen pågår.

Slutligen vill Svenskt Vatten poängtera att eventuell lag som följer av utredningens lagförslag synkroniserar med eventuella andra lagförslag från andra pågående utredningar kopplade mot beredskap och civilt försvar inom VA-sektorn, specifikt utredningen om Ökad beredskap för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster.

Hela remissvaret hittar du här.