Hoppa till huvudinnehåll

Dags för politikerna att påverka EU:s avloppsdirektiv

Svenska intressen när det gäller avlopp och hållbar utveckling måste tas tillvara bättre i EU. Revideringen av avloppsdirektivet kommer påverka relationen stad och land, vår miljö och vad hushåll och kommande generationer måste betala för infrastrukturen. Det skriver Svenskt vattens Pär Dalhielm och Peter Sörngård.

Publicerad i 2021-09-16 i Altinget

Svenska politiker, nu kan ni påverka EU:s revidering av avloppsdirektivet och förutsättningarna för ett hållbart samhälle. Det är lätt att tro att direktivet bara handlar om tekniska reningskrav. Inget kan vara mer fel.

För att påverka direktivet är det av yttersta vikt att ta en aktiv roll. Politiken står mitt i ett förändringsfönster och svenska intressen måste tas tillvara bättre i EU när det gäller avlopp och hållbar utveckling. Revideringen kommer påverka relationen stad och land, vår miljö och vad hushåll och kommande generationer måste betala för infrastrukturen.

Alla förutsättningar finns

I alla aspekter av samhällsutvecklingen behöver vi tänka långsiktigt hållbart och mer cirkulärt. Då blir det avgörande om direktivet ska stimulera en cirkulär utveckling eller konservera en linjär i cirka trettio år till? Ett framtidsinriktat direktiv för cirkularitet och klimatanpassning bör kraftfullt förebygga föroreningar uppströms (källan till utsläpp) snarare än att ensidigt satsa på föråldrad så kallad end-of-pipe-rening i avloppsreningsverket.

Sverige har alla förutsättningar att agera framtidsinriktat mot nationella klimat- och miljömål och samtidigt påverka hela Europa. Då kan svenska kunskaper och innovationsförmåga inom vattensektorn skalas upp och exporteras. Men då behövs politik för detta.

Sverige bör gynnas

En framgångsfaktor är att gynna dem som vill mest och gör bäst, men i dag förhindrar ramdirektivet för vattenutbyggnad av våra effektivaste reningsverk för att reglerna motarbetar avloppsdirektivet. Nyckeln till att ändra på detta finns i ett avloppsdirektiv som tar hänsyn till att Sverige ligger tekniskt långt fram. Då kan vi fortsätta bygga ut effektiv rening, förbättra miljön och ge förutsättningar för växande städer och näringsliv.

Att det är kallt i Sverige och Norden borde vara känt, men nyligen dömdes Sverige av EU-domstolen för brott mot det gällande avloppsdirektivet, som inte tar sådan hänsyn. Det måste ändras.

Energihushållning och klimatanpassning

Ambitionen från EU, att minska VA-verksamheternas klimatavtryck och energiåtgången för avloppshanteringen, är bra. Men den måste hänga samman med EU:s taxonomi för biogas, synen på återföring av slam, energipolitiken, kemikaliepolitiken och jordbrukspolitiken. EU måste sluta styra åt alla håll samtidigt med regler som inte hänger ihop.

En viktig klimataspekt är kraftiga skyfall. Stora vattenmängder kan bara hanteras genom fysisk planering och ingrepp i redan planerad bebyggelse, men påverkar också VA-systemen. Avloppsdirektivet kan komma att reglera bortledning och rening av dagvatten, vilket påtagligt kan påverka kommunal planering, VA-taxor och samhällets kostnader.

Klimat- och energikraven måste anpassas lands- och regionvis. Kallt klimat och låg befolkningstäthet i norra EU ger andra förutsättningar än varmt klimat och hög befolkningstäthet i södra. Markbaserad teknik som kan användas i svensk glesbygd måste kunna accepteras även om den inte alltid passar på kontinenten.

Finansiera avloppsystem som redan finns

De kommande 20 åren behöver investeringarna och underhållet av redan byggda avloppssystem i stort sett fördubblas. Sverige är inte unikt. Detta gäller fler länder i EU, möjligen med undantag för de nyaste medlemsstaterna som fått stöd från EU.

Nya krav på rening må vara befogade, men klarar vi inte av att upprätthålla kvaliteten på det vi redan investerat i ökar problemen ändå. Finansieringen måste lösas om inte nästa generation ska bära den ekonomiska och miljömässiga skulden. Varför inte rikta om EU:s fonder genom politiken för en grön omställning?

Engagemang måste till

När EU-kommissionen utvärderade ramdirektivet för vatten för ungefär tre år sedan reagerade regeringen för sent för att rädda våra effektivaste reningsverk, trots påtryckningar från Svenskt vatten och andra. Det blev ingen ändring av ramdirektivet.

Nu har Sverige och regeringen fått en andra chans. Den kan ta en aktiv roll och påverka så att vi får ett välfungerande avloppsdirektiv.

Att driva en miljöpositiv utveckling kräver ett brett engagemang från fler politikområden. Avloppsdirektivet är inte bara en miljöskyddsfråga. Backa därför inte in i framtiden. Här finns gott om plats för debatt och politik, men var är ni?


Pär Dalhielm och Peter Sörngård
Vd respektive miljö-och avloppsexpert, Svenskt vatten