Vatten är en resurs likt ingen annan. Vår ekonomi, välfärd, miljö och befolkning är helt beroende av att rent vatten kommer ur kranen och att smutsigt vatten renas. En blå färdplan är Svenskt Vattens uppmaning till regeringen om att ta fram en handlingsplan för den samordning, resursfördelning och infrastruktur som krävs för att säkra en hållbar vattenförsörjning.  

I Sverige ansvarar kommunerna för vattenförsörjningen. De spelar också en viktig roll för samhällets klimatanpassning. Att rena vattnet och samtidigt motverka konsekvenser av torka, skyfall och översvämningar kräver dock enorma resurser. I dagsläget finns det mindre statliga investeringsstöd för kommunerna att söka för klimatanpassning, stöd som gör stor nytta när det gäller specifika projekt men som inte räcker till för att säkra Sveriges långsiktiga vattenförsörjning.

Jämfört med många andra länder har Sverige god tillgång på friskt vatten. Samtidigt är detta inget vi kan ta för givet framöver, då vattnet utmanas av en rad faktorer.

Vattenbrist är en av klimatförändringarnas mest påtagliga konsekvenser. Ett förändrat klimat ökar risken för både översvämningar och torka, som i sin tur påverkar både tillgång till grundvatten och flödet av ytvatten globalt och här i Sverige. Andra utmaningar handlar om övergödning av sjöar, förorening av vattentäkter och otillräckligt skydd för landets dricksvattentäkter.

• Underhållsbehov och investeringar. Stora delar av den svenska VA-infrastrukturen anlades under mitten av 1900-talet. Nu är både ledningsnät och anläggningar slitna och behöver rustas upp, byggas ut och anpassas till moderna krav. Många kommuner står dessutom inför utbyggnad av infrastrukturen.
• Miljökrav och regler. Genom nya EU-direktiv samt skärpta nationella miljökrav, ökar kraven på rening av exempelvis läkemedelsrester och skadliga kemikalier som PFAS.
• Klimatförändringar. Skyfall, höga vattenflöden, översvämningar, värmeböljor och periodvis torka utmanar stabiliteten i vattenförsörjningen.
• Demografiska faktorer. Urbanisering ställer krav på högre kapacitet samtidigt som områden med krympande befolkningsunderlag medför nya förutsättningar för leveransen. Vattenförsörjningen kan behöva ta höjd för en mer mobil befolkning i framtiden. Vi blir också allt fler som ska dela på vattnet.
• Kompetensförsörjning. VA-branschen står inför stora pensionsavgångar samtidigt som behovet av kompetenta medarbetare ökar. Det gäller inte minst inom teknik, digitalisering och kompetensområden som ligger utanför det rent VA-relaterade.
• Förändrat säkerhetsläge. Det osäkra läget i omvärlden påverkar också vattenförsörjningen, både vad gäller exempelvis hotbilden och brist på viktiga kemikalier.

Utan en stabil och hållbar vattenförsörjning riskerar konsekvenserna för samhället att bli stora. Torka leder till stora skador på skördar och djurhållning, vilket påverkar livsmedelsförsörjningen. Samtidigt kan översvämningar innebära stora påfrestningar för välfärden. Hälso- och sjukvård kan exempelvis få svårt att bedriva sin verksamhet och människors hälsa kan påverkas om toxiska ämnen och smittämnen kommer in i dricksvattnet. 

Här kan vi dra lärdomar av den pågående energikrisen; Sverige får inte försätta sig i samma situation med vattnet som med energin. Vi kan fortfarande förebygga en vattenkris, men tiden börjar rinna ut.

För att stat och kommuner i Sverige ska kunna säkra landets vattenförsörjning i framtiden, krävs det lösningar och insatser inom tre olika områden:

• Samordning. Eftersom vatten finns och behövs överallt påverkar och påverkas vattenfrågan av alla politikområden och skär över gränserna mellan departement, myndigheter och kommuner. Vattnet är därför först och främst en samhällsfråga, inte en miljöfråga, och behöver hanteras med fler perspektiv framför ögonen än miljön. Regeringen behöver se över hur vattenfrågorna kan hållas samman bättre och styras effektivare än idag, såväl inom Regeringskansliet som mellan staten och kommunerna.
• Resursfördelning. Vattenbrist kommer att bli vanligare i takt med klimatförändringarna. Detta kommer att skapa en konkurrenssituation mellan olika intressen, till exempel mellan jordbruk, skogsbruk, energi, industri, dricksvatten, friluftsliv och naturskydd. Här finns en risk för tydliga konflikter precis som i södra Europa. Sverige behöver därför en nationell vattenresursstrategi för vem ska få vatten, vid vilket tillfälle och hur mycket, i tider av brist. Strategin behöver dessutom hantera fördelningen av ansvar och finansiering för att förebygga översvämningar i stad och landskap.
• Infrastruktur. Trots att vatten är en mänsklig rättighet har värdet av att ha rent vatten undervärderats under en lång tid. Runt om i landet kan Svenskt Vatten och våra medlemmar på ett mycket oroande sätt se ett ökat renovering- och investeringsbehov för våra ledningar och rör. Regeringen behöver se över hur kommunerna, tillsammans med staten, kan öka investeringstakten i Sveriges vattenförsörjning med ytterligare 10 miljarder kronor årligen. Utan dessa nödvändiga investeringar kommer infrastrukturen misslyckas med sin grunduppgift – att producera, transportera och rena vatten.