Vattenbrist – inte längre en teoretisk fråga i Sverige

Trots Sveriges goda tillgång till vatten finns anledning att diskutera fördelningen av våra resurser. Det visade sig inte minst under Svenskt Vattens seminarium i Almedalen som gick under rubriken ”Vattenkrig – vem ska ha rätt till vattnet och hur fördelar vi vattnet?”.

Svenskt Vatten uppmärksammade i Almedalen 2023 frågan kring vattenbrist i ett seminarium med den lite provocerande titeln ”Vattenkrig – vem ska ha rätt till vattnet och hur fördelar vi vattnet?”. Att torkan i år riskerar att bli värre än rekordåret 2018 utgör en mörk fond till ett högaktuellt samhällsproblem som ingen aktör som använder vatten längre kan undvika. I andra länder har det varit ännu värre och konflikterna mellan de olika, och helt berättigade, intressena varit både heta och intensiva.

- Att vi diskuterar detta problem så yrvaket, visar på att vi är ovana vid det här, sa Beatrice Rindevall, nyvald ordförande på Svenska Naturskyddsföreningen.

Svensk Vattens expert på avlopp, miljöfrågor och havs- och vattenförvaltningen Peter Sörngård betonade att Sverige tillsammans med Finland har 60 procent av resursen vatten i EU och att situationen är långt värre i andra länder. Att vi på ett konstruktivt sätt, medan vi har tid, tar oss an denna utmaning gör att vi kan minska antalet konflikter framåt i tiden.

Helena Sjögren, miljöansvarig på Skogsindustrierna, pekade på att omprövningen av miljötillstånd gick alldeles för långsamt och att många tillstånd var givna i annan tid. Att till exempel riva ut gamla dammar inte alltid är så smart. Att ha kvar dem skulle ge möjligheter att samla vatten på vintern att ha till den torra sommarperioden.

Ilmar Reepalu, ordförande i Sydvatten och medlem i Svensk Vattens styrelse, slog ett slag för kommunal samverkan som ett sätt att öka resiliensen mot effekter av längre torkperioder. Sydvatten bildades ursprungligen av fem kommuner i Skåne som tillsammans initierade en tunnel som leder vatten från sjön Bolmen och som idag ger dricksvatten till 17 kommuner. Mer samarbete över avrinningsområdena var också något som Peter Sörngård lyfte.

Övriga deltagare i panelen var Håkan Björklund, public affairs Axfood. Han underströk att livsmedelsstrategin skulle tydligt kompletteras med ett dricksvattenperspektiv och i det avseende behövdes politisk styrning.

Det låter som om det skulle passa in i Svenskt Vattens initiativ om att Sverige behöver en blå färdplan. Panelen var dock enig om att vattendialog var långt mer konstruktivt än ett vattenkrig.