”På något sätt fixar man det mesta när krisen kräver det”

Föreställ dig att snabbt tvingas nödvattenförsörja en medelstor svensk stad. Det här är en verklighet som VA-organisationer i Ukraina ställts inför de senaste åren. Vid väpnade konflikter påverkas civilbefolkningen och allt det vi vanligen tar för givet; mat, el, värme, dricksvatten och möjligheter att sköta sin hygien.

Som vatteningenjör har Debora Falk arbetat med flera olika vatten- och sanitetsprojekt i en rad länder, ofta i oroliga områden. Då får hon tjänstledigt från sitt jobb på Norconsult i Göteborg, där hon till vardags arbetar med frågor kopplade till bland annat resiliens och VA-försörjning. Under drygt ett års tid befann hon sig i östra Ukraina, på uppdrag av svenska Röda Korset för att verka inom Internationella Rödakorskommittén (ICRC), vars arbete tar avstamp i Genèvekonventionen.

Ofta är Internationella Rödakorskommittén, som funnits på plats i Ukraina sedan 2014, en av få internationella aktör som har möjlighet att verka i konfliktdrabbade områden. 

– Internationella Rödakorskommittén jobbar i olika situationer där väpnade grupper står mot varandra och fokuserar på civilbefolkningens behov, säger Debora Falk. Vatten blir ofta starkt påverkat, särskilt i urbana miljöer, eftersom systemet är komplext och sammankopplat vilket också gör det sårbart.

Stöttade VA-aktörer vid frontlinjen

Debora Falk verkade i områden nära frontlinjen som påverkades direkt av konflikten, som exempelvis i Charkiv, Zaporizjzja och Donetsk. Här jobbade hon tillsammans med lokala VA-aktörer för att försöka hitta lösningar på vattenförsörjningen.

– Det kunde exempelvis handla om en pumpstation som skadats med följden att invånarna nedströms inte fick något vatten ur sina kranar. Vi köpte in reservdelar för att göra kritiska återställande, vi såg till att nödvändiga kemikalier fanns tillgängliga samt köpte utrustning för större reparationer.

Det handlar inte om enstaka situationer utan om kontinuerliga händelser som månad efter månad påverkar vattenförsörjningen. Behoven är stora och volymerna som hanteras via Internationella Rödakorskommittén är nästan svåra att ta in: nära fem miljoner människor fick under 2023 tillgång till nödvändigheter som vatten, värme och elektricitet via Internationella Rödakorskommitténs stöd till tjänsteleverantörerna, enligt organisationens egna siffror.

Tänk brett och förbered er i tid

Många svenska VA-organisationer tycker att planeringsförutsättningarna kopplade till beredskap är oklara; även om de förväntas klara VA-försörjningen vid kris i tre månader är nivån otydlig. Förmågan att upprätthålla VA-tjänsterna ska dock inte ses som en kedja som brister vid sin svagaste länk, utan handlar snarare om att befinna sig i en nedåtgående trappa, menar Debora Falk. På grund av olika situationer får du direkt eller indirekt påverkan på förmågan, vilket gör att du går nedåt steg för steg och får allt svårare att upprätthålla en fungerande nivå.

Utifrån erfarenheterna i Ukraina, vilka lärdomar finns att dela? Att förbereda sig brett medan tid och ekonomiska förutsättningar finns. Ofta ligger fokus på förbrukningsvaror, som exempelvis kemikalier, medan helheten är svårare att greppa. Dricksvattenförsörjningen står i centrum, men avloppsrening och sanitet är också viktigt vid kris eller väpnad situation, inte minst för människors värdighet.

När man inte varit i en krissituation är det svår att förstå vilka som är de stora problemen när det verkligen gäller.

– I kriser krävs det inte bara hårdvara utan människor som kan agera, säger Debora Falk. Inom svenska VA-organisationer tycker många att det är problematiskt att leverera nödvatten till kanske 30 000 personer. I Ukraina har jag upplevt att människor kan fixa väldigt stora utmaningar, som att lösa nödvatten för hundratusentals personer, när de måste.