Nya krav i ett växande Umeå - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Nya krav i ett växande Umeå

Umeå, Norrlands största tätort, växer så det knakar och här märks ett ökat tryck på att snabbt få fram mark för både etableringar och bostäder. Samtidigt som det innebär spännande möjligheter, väcks också frågor om risk, ansvar och kompetens kopplat till vattenförsörjning.

Under de senaste 50 åren har Umeås befolkning mer än fördubblats. Och tillväxten fortsätter: 2050 förväntas de drygt 130 000 invånarna ha blivit hela 200 000. Det här ställer bland annat krav på bostäder, infrastruktur och service.

Umeå har en stark tjänstesektor inom IT och bioteknik, samt två universitet med över 30 000 studenter. Även om ingen av de stora nya industrietableringarna sker just här, har Umeå en betydande roll som logistiskt nav med en av Nordens största hamnar och den nya Norrbotniabanan som ska gå från Umeå upp till Luleå. Universitetet är också en viktig pusselbit i utvecklingen, inte minst för att förse regionen med kvalificerad arbetskraft.

– De stora etableringarna runt om i regionen påverkar även oss, bland annat genom sidoetableringar, säger Robert Hansson, vd på Vakin. Det blir som ringar på vattnet, där varje industriarbete skapar ytterligare tre arbeten kopplade till underleverantörer och serviceyrken.

Utmaningar med nyckelfärdig industrimark

Just nu märks ett stort tryck på att snabbt få fram mark och infrastruktur. Ofta finns en förväntan att kommunen direkt kan erbjuda en nyckelfärdig industritomt, inklusive vattenförsörjning. Samtidigt innebär det en affärsrisk; kommunen kan dra på sig kostnader för infrastruktur som inte kommer till nytta.

– De kommunala planprocesserna är inte utformade för de nya behoven, säger Robert Hansson. Vid större etableringar har det tidigare funnits tydliga spelregler: då krävde kommunen att industrin själv exempelvis ordnade tillstånd och tekniskt vatten. Det är därför alla vattenintensiva verksamheter som pappersbruk ligger vid kusten.

Nu har takten ökat och kommunerna ser stora möjligheter med nya etableringar, samtidigt som regelverket inte håller jämna steg. Vilka risker finns kopplade till just VA-försörjningen? Det är en intensivt pågående diskussion.

– Vi försöker undvika att dra fram ledningsnät till områden vi inte med säkerhet vet ska exploateras. Risken när en kommun tar på sig rollen att ordna all infrastruktur är att det sker på bekostnad av annat; det råder konkurrens om medlen inom en kommun.

Önskan om ändrade legala krav

I princip alla VA-system i Sverige är nyttjade nära max och behöver byggas ut. Samma sak gäller i Umeå. Här pågår flera stora projekt för att säkra kommunens framtida vattenförsörjning, där en utbyggnad av Forslunda vattenverk och en ny vattentäkt i Vännäs kommun ska ge invånarna friskt dricksvatten.

– Vi behöver både investera i befintliga anläggningar för att klara ökade legala krav och öka kapaciteten, vilket medför stora finansiella utmaningar. Något som skulle underlätta är om de legala kraven ändras så att en VA-verksamhet kan generera ett överskott för att finansiera kontinuerliga underhållsbehov, utbyggnad och utveckling.

Oklart ansvar för drift och förvaltning

Frågan är om det är rimligt att inkludera industriernas behov i utbyggnaden? Den stora utmaningen handlar dock inte bara om att bygga nya anläggningar, utan även om den kontinuerliga driften och förvaltningen av dem, menar Robert Hansson.

– I dag är det ingen aktör som har ett övergripande ansvar för det. Det finns heller ingen naturlig finansiär och ofta blir det kommunen som får ta risken.

Den framtida kompetensförsörjningen inom VA omgärdas också av utmaningar. Industrietableringarna innebär att många inom vård, skola och omsorg byter jobb och kommunernas basnäringar får problem att hitta medarbetare. Vissa yrkeskategorier är svårare att rekrytera än andra, som exempelvis VA-ingenjörer.

– Problemet gäller inte bara Norrland utan hela Sverige; vi saknar ingenjörer generellt, säger Robert Hansson. Det handlar om brister i fördelningen av utbildningsplatser och avsaknad av långsiktig kompetensförsörjningsplan.

Nya cirkulära lösningar

Det höga förändringstrycket i kommunen innebär samtidigt nya möjligheter att göra saker på ett smartare sätt. Ett bra exempel är utvecklingen av Dåva Eco-Industrial Park, som ska bli ett världsledande centrum för grön innovation inom miljöteknik, återvinning och energi. I dag finns här redan ett tiotal verksamheter inom just återvinning och miljö.

Det 600 hektar stora området ska framöver erbjuda ännu bättre möjligheter till hållbara och cirkulära etableringar, med alla viktiga bitar på plats för att locka näringslivet: infrastruktur, energiförsörjning och processvatten.

– Vi jobbar just nu med Umeå Energi för att utveckla en ny slamförbränningsanläggning, säger Robert Hansson. Tanken med industriparken är att den enas restprodukter ska bli den andras råvara, vilket är en spännande utveckling.