Mer än bara vatten – ett globalt och geostrategiskt perspektiv på vår viktigaste naturresurs

Till stor del kommer Vattenstämman att fokusera på Sveriges vattenförsörjning, men utrymme för att se utanför landets gränser kommer också att finnas. En talare som kommer att föra upp det globala perspektivet på agendan är Johan Kuylenstierna, generaldirektör på Formas. Under sitt anförande på stämman kommer han att diskutera vatten ur en global synvinkel, som en geostrategisk fråga och som en unik resurs med en mångfacetterad betydelse för samhället – både i Sverige och runtom i världen. – Vatten är en begränsad resurs. Det är en resurs som kan skapa konflikter mellan länder, mellan sektorer, mellan människor, men den kan också binda oss samman, förklarar han.

Vatten är en resurs likt ingen annan. Den flödar mellan olika samhällssektorer, mellan olika regioner och nationer, och genomsyrar såväl samtiden som planeringen av framtiden. Vikten av att se vatten ur olika perspektiv, med både nationella och internationella intressen i åtanke, kan med andra ord inte överskattas. Med en bakgrund som innefattar FN-tjänstgöring, VD-rollen på Stockholm Environment Institute (SEI), ordförandeskap i Klimatpolitiska rådet och så mycket mer, har Johan Kuylenstierna, numera generaldirektör på Formas, en ränsel fylld av olika perspektiv på vattenfrågan. När han ska definiera vattnets roll citeras Malin Falkenmarks liknelse av vattenkretsloppet som biosfärens blodomlopp och vikten av att bredda synen på och öka kunskapen om vatten är återkommande i hans resonemang.

– Förståelsen för vatten som resurs är ofta begränsad, vi har en relativt god förståelse för dricksvatten, men saknar kännedom om vatten som naturresurs, säger Johan Kuylenstierna.

Johan Kuylenstierna
Foto: Elisabeth Ohlson

Klimatförändringarna ger stora globala utmaningar

En lärdom som Kuylenstierna vill stärka i samhället är hur klimatförändringarna primärt tar sig uttryck i vattenresurser. Han menar att vi genom att göra kopplingen till vattenresursen kan synliggöra inte bara effekterna av klimatförändringarna, utan även anpassningen till de nya förutsättningarna. I Sverige urskiljer han ett uppvaknande kring frågan, med förändrade nederbördsmönster, ökad vattenbrist och ny föroreningsproblematik som några av följderna av ett förändrat klimat. Globalt är utmaningarna än mer omfattande, inte minst där konkurrensen om vattenresursen är stor.

– Vi får ökade spänningar på många håll därför att det krävs mer investeringar i vatteninfrastruktur, även vid de stora gränsöverskridande floderna finns en ökad konkurrens om vattenresursen, klargör han.

Vatten som geostrategisk resurs

Främst lyfter han livsmedelsförsörjning som ett sårbart område. Bara ett fåtal stater producerar för den globala marknaden och många länder kan omöjligt vara självförsörjande. Enligt Kuylenstierna beror detta inte sällan på att de saknar vattenresurserna. Med klimatförändringarnas påverkan på vattentillgången och den ökade konkurrensen dessa leder till ser han också hur konflikterna trappas upp – både i Mellanöstern och på närmare håll.

– Vattnet finns alltid med bakom konflikterna, även om det inte alltid är så tydligt. Det finns kanske delvis med även i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Vattenresursen är en geopolitisk fråga och de här två länderna står för stora delar av den globala livsmedelsexporten, berättar han.

Avsaknaden av diskussion kring vatten som en geostrategisk fråga i Sverige är oroande, menar Kuylenstierna. Klimatförändringarna leder till att kartan ritas om och under de kommande årtiondena tror han på ett helt annat globalt vattenlandskap. Med sommaren 2018 i åtanke är det tydligt att mycket i den övergripande vattenförvaltningen som kommer att aktualiseras på grund av klimatförändringarna.

– Man måste förstå den geopolitiska dimensionen också för det kan komma att påverka väldigt mycket i politiken även för Sverige – inte minst hur vi förvaltar våra vattenresurser. Vi behöver inse Sveriges sårbarhet, men också möjligheter i ett mer internationellt och globalt perspektiv, betonar han.

Med allt torrare somrar i södra Europa påverkas jordbruksproduktionen och för att undvika en importbunden kontinent kan produktionen behöva öka på andra håll. Blickar skulle då kunna riktas åt svenskt håll, men då krävs stora investeringar, kompetenssäkring och nya typer av samarbeten. Inte minst krävs det enligt Kuylenstierna att vattenfrågan måste in i politiken, VA-sektorn kan inte ensamt bära den på sina axlar.   

Unik svensk syn på vatten

Perspektivet på vatten som en geostrategisk fråga lyser med sin frånvaro på den politiska agendan i Sverige, något Kuylenstierna ser en förklaring till i vår syn på vatten som resurs.

– I Sverige har vi en inställning till vatten som baseras på att vi alltid haft tillgång till vatten. Det är delvis en kulturell fråga där vår syn på vatten som resurs är problematisk, vi har varit lite bortskämda och naiva. Det är egentligen väldigt märkligt att inte ha en nationell strategi för en resurs som är helt avgörande för hela samhällets utveckling och säkerhet, säger han.

Vid ett flertal tillfällen återvänder han till vikten av att diversifiera synen på vatten och utforska frågan ur andra perspektiv. I sin roll som generaldirektör på Formas ser han naturligtvis ett behov av att göra detsamma inom forskning på området. Det krävs både väldigt riktad forskning kring vatten och vattenresurser, men minst lika viktigt är att vattenfrågan även lyfts inom andra forskningsområden, menar han. Under Vattenstämman ser han fram emot att lyssna in VA-branschen för att se hur Formas genom sina program och verktyg kan arbeta för vattenfrågans utveckling.

– Vi har en väldigt snabb förändring i omvärlden med klimatförändringar, konflikter, väldigt mycket EU-politik, som påverkar Sverige. Hur påverkar det vattensektorn? Vad ser man för möjligheter och utmaningar? Därefter kan vi hitta vägar för forskning och innovation att på ett bättre sätt möta upp den typ av frågor som sektorn har, avslutar han.

Johan Kuylenstierna medverkar under Vattenstämman i Umeå. Den 24 maj föreläser han om sina tankar om det globala vattenläget, utmaningar för Sveriges vattenförsörjning och betydelsen av forskning innovation.