EU:s reviderade avloppsdirektiv i centrum när Svenskt Vattens styrelse avslutar året i Bryssel

Mycket av kritiken mot förslaget handlar om att EU-kommissionen inte tagit hänsyn till förutsättningarna som råder i Sverige och att högeffektiva reningsverk tvärtom straffas i stället för att gynnas av det föreslagna direktivet. För svensk del driver aspekter som föreslås införas kostnader utan miljönytta. Det handlar till exempel om krav på kväverening överallt, även på platser där det helt enkelt inte är miljömässigt motiverat.

– Vi arbetar hårt med att träffa svenska EU-parlamentariker, framför allt i miljöutskottet, för att uppmärksamma dem på direktivets konsekvenser inför parlamentets kommande behandling, säger Anders Finnson, Svenskt Vattens ansvarige för EU-arbetet på plats i Bryssel.

Förutom parlamentariker och samverkan med till exempel CEMR - The Council of European Municipalities and Regions – vilket Sveriges Kommuner och Regioner är medlemmar i – arbetar Svenskt Vatten genom EurEau, vår paraplyorganisation i Bryssel.

En utmaning med tidtabellen för förhandlingarna i ministerrådet är att de – sannolikt – inleds under det svenska ordförandeskapet som startar vid årsskiftet. Då Sverige är ordförande är det kutym att inte driva nationella ståndpunkter. Av den anledningen söker Svenskt Vatten allianser med bland annat Finland vars problem med direktivet liknar Sveriges och hoppas påverka den vägen.

Studiebesök hos belgiska Aquafin

Under besöket i Belgien deltog vissa av styrelsemedlemmarna på studiebesöket hos belgiska Aquafin, ett besök som arrangerats av Sigrid De Geyter, vd Uppsala Vatten och Avfall AB. Aquafin, ägt av delstaten Flandern, är avloppsreningsverk för städerna i Flandern och har dryga 1150 anställda. Att rena avloppsvatten är huvudverksamheten.

På senare år har man lagt till ett fokus på att bygga sin innovativa förmåga och att fungera som facilitator för till exempel byggandet av dagvattenlösningar för att hantera mer frekventa skyfall och översvämningar. Effekterna av ett förändrat klimat är märkbara i Belgien och Flandern är inget undantag. I arbetet med dagvattenlösningar har Aquafin jobbat med att involvera de boende i högriskområden att tillsammans med VA-organisationer att bygga till exempel fler grönområden för att klara bräddningar av dagvatten i samband med stormar – ”Storm Water Management”.

Ett exempel på hur olika förutsättningarna är inom EU är att det i Belgien fortfarande går ut 15 procent orenat avloppsvatten. Landet har cirka 30 000 kvadratkilometer och dryga 11,5 miljoner invånare medan Sverige har dryga 10,5 miljoner invånare fördelat på strax över 450 000 kvadratkilometer. Befolkningstätheten är därmed mycket högre i Belgien vilket förstås påverkar förutsättningarna för att driva, bygga och utveckla VA-verksamhet.

– Att få diskutera EU:s nya avloppsdirektiv med kollegor i branschen i andra länder är värdefullt för att hitta strategier att påverka EU:s beslutsfattare, säger Anders Finnson i en avslutande kommentar.