Europeisk samverkan på avloppskommitténs radar

Det händer mycket inom EU för tillfället – inte minst väntar ett beslut kring det reviderade avloppsdirektivet i början av nästa år. För att stärka den internationella samverkan gav sig därför Svenskt Vattens avloppskommitté i väg på studieresa till Tyskland och Nederländerna. Där fick de tillfälle att diskutera både likheter och olikheter länderna emellan. – Det är ganska mycket tradition i VA-branschen. I Sverige gör vi på ett sätt, i Tyskland på ett annat och i Nederländerna ytterligare ett. Resan gav oss möjlighet att se och uppleva processer som inte är så vanliga i Sverige, berättar Klara Westling, expert inom avlopp och miljö som var med på resan.

Det brukar sägas att ungefär 80 procent av vår miljölagstiftning kommer från EU. Att etablera goda kontakter med andra EU-länder och hitta vägar för samverkan kan därför ge lösningar på delade utmaningar. I syfte att byta insikter och diskutera gemensamma frågor tog sju medlemmar i Svenskt Vattens avloppskommitté tåget till Tyskland och Nederländerna, en resa som innehöll såväl ett platsbesök på ett tyskt reningsverk som ett möte med den nederländska branschorganisationen.

Soltorkning av slam och egen ”kemifabrik”

Reningsverket kommittén besökte, beläget utanför Essen och anslutet till floden Lippe, renade vatten för 1,4 miljoner människor och hanterade dessutom slam åt 4 miljoner människor. Att man arbetar i en helt annan storleksskala i Tyskland jämfört med Sverige blev ännu mer uppenbart när man presenterade en kommande pilotanläggning för fosforåtervinning som ska omfatta 100 000 pe.

– I Tyskland är det krav på fosforåtervinning från 2028. För pilotförsöken byggde de en helt ny byggnad som närmast kan beskriva som en kemifabrik för flera olika processer. På det här verket hämtades fosfor ur slamaskan från monoförbränt slam som dessförinnan torkades i stora växthus som krävde enormt stora ytor, förklarar Klara.

Klara Westling, expert inom avlopp och miljö

För processen behövde stora mängder resurser. För att kunna behandla ett ton aska behövdes fem ton kemikalier som fraktades till anläggningen. Diskussioner om hur detta skulle kunna effektiviseras fördes, och att resurseffektivitet var ett prioriterat område på verket var tydligt menar Klara.

– De hade ett eget vindkraftverk på sitt område så de producerade mycket av den energi man själva förbrukade. Det fanns planer på att bygga ytterligare ett vindkraftverk för att kunna bli helt självförsörjande gällande energi, säger hon.

Avloppsdirektivet i centrum för diskussionerna

I mötet med europeiska branschkollegor är det för tillfället nästintill oundvikligt att den kommande revideringen av avloppsdirektivet kommer på tal. Så var fallet även under denna resa.

– I Amsterdam träffade vi den nederländska branschföreningen och diskuterade både avloppsdirektivet och prioämnesdirektivet, både saker vi har gemensamt och områden där våra åsikter går isär. En konkret diskussion var att vi gemensamt ska formulera ett förslag kring utökat producentansvar, berättar Klara.

Generellt sett ser man i Nederländerna inga större problem med införandet av det nya avloppsdirektivet, menar hon. En anledning till det är avsaknaden av nationell miljölagstiftning. I stället följer man i stort sett EU-lagstiftningen som den är skriven. I Tyskland däremot identifierades några specifika områden som kommande svårigheter, inte minst gällande läkemedelsrening.

–Där lyfte man de nya gränsvärdena för diklofenak som en utmaning, vilket vi känner igen även från svenskt håll, förklarar Klara.

Både avloppsdirektivet och prioämnesdirektivet skärper gränsvärdena för diklofenak jämfört med de nationella krav vi har i Sverige i dag. Något som satte sina spår var en specifik modellering som visades upp på reningsverket i Tyskland. Där blev det tydligt att avloppsdirektivets krav på 80 procents rening inte kommer vara nog för att leva upp till prioämnesdirektivets krav för att uppnå god kemisk status. Slutsatsen som Klara drar är att ett omfattande uppströmsarbete kommer att bli en absolut nödvändighet för att nå hela vägen fram. Just insikten om att flera andra medlemsländer delar våra utmaningar lyfter hon som en av de viktigaste aspekterna med resan.

– Vi fick inhämta nya perspektiv och åka till två länder som berörs av avloppsdirektivet för att kunna diskutera och dela synsätt och åsikter med varandra. Det blev väldigt tydligt att olika områden i direktivet slår olika hårt mot olika länder och att vi fortfarande har stora insatser framför oss, avslutar hon.