Boden: ”VA-finansiär med långsiktiga ambitioner sökes”

Alla vill ha den gröna omställningen, men vem ska stå för notan? Nya industrietableringar medför inte bara framtidstro och arbetstillfällen i en kommun, utan också både kostnader och risker kopplade till bland annat VA-investeringar. Den här utmaningen försöker Boden hitta en lösning på.

På pappret är det ganska enkelt: VA-huvudmannens ansvar är att göra de investeringar som krävs enligt vattentjänstlagen. Det betyder i normalfallet att förse hushållen med vatten och avlopp, liksom att tillgodose människors behov av vattentjänster på arbetsplatsen. Det vatten som krävs för att möjliggöra den industriella utvecklingen, faller däremot inte inom ansvarsområdet.

I verkligheten är läget lite mer komplicerat. Etableringarna är nämligen viktiga för både kommunerna och Sverige i stort – och det råder huggsexa om att locka industriföretagen. Frågan är bara vem som ska ta risk och kostnad för de investeringar som krävs? Vad händer exempelvis om industrisatsningar och befolkningstillväxt inte går som tänkt och de tilltänkta intäkterna uteblir?

Planerad dubblering av kapaciteten

Även om Boden levererar vatten också till industrier, får det aldrig äventyra leveransen som krävs för att täcka hushållens behov. Nu står kommunen inför en situation med flera stora industrietableringar, där exempelvis H2 Green Steel ska producera fossilfritt grönt stål med hjälp av vätgasbaserad energi. En rad andra industriföretag står på kö med förfrågningar.

Boden ska i och med etableringarna växa med 20 procent på bara några år. Kommunen behöver dubblera VA-kapaciteten, något som väcker frågor kring var kostnaden för utbyggnaden ska läggas. Befintliga regelverk är helt enkelt inte gjorda för de nya behoven, menar Magnus Bäckström, VA-strateg i Bodens kommun.

– Vattenförsörjningen kommer i ökad grad avgöra om en kommun kan välkomna industrietableringar eller inte. Alla vill ha satsningarna, men samtidigt är det inte rimligt att en enskild kommun står för hela risken eller att kostnaderna ska täckas av VA-avgiften och belasta kunderna.

Extern finansiär av VA-infrastruktur

I dag saknar Boden dricksvatten för att täcka de nya industrisatsningarnas behov av processvatten. I stället planeras ett uttag av råvatten i Lule älv, men det är ingen investering som kommunen står för rakt av. Vilka alternativ finns?

Generellt kan industrier i dag nyttja överkapacitet i befintligt VA-system eller själva söka tillstånd och bygga egna anläggningar. Samtidigt är det knappast hållbart att ha flera parallella system. Magnus Bäckström funderar på en annan variant, där nyinvesteringar i infrastruktur hanteras av en extern part. En aktör som är seriös med den gröna samhällsomställningen och som långsiktigt kan investera, förvalta och utveckla VA-infrastrukturen samt tillgodose kompetensförsörjningen.

– Jag ser framför mig att några stora industrier kan samnyttja tjänsten och att kommunerna är delägare. Samtidigt ställer det nya krav på samordning, leveransförmåga, kvalitet och koll på vattenuttag, kanske via någon form av statlig reglering.

Vatten viktigt för konkurrenskraften

Utmaningarna medför inte bara prövningar utan också möjligheter att göra saker på ett smartare sätt. De nya industriaktörerna är visionära och snabbfotade. De går i bräschen för hållbara lösningar och jobbar hårt med exempelvis cirkulära system, där olika system kopplas samman i slutna processer. Ett bra exempel är Northvolts anläggning i Göteborg, där renat avloppsvatten ska kyla batterifabriken.

Ännu finns ingen färdig form för hur en kommun ska hantera den snabba utvecklingen. Just nu är det lätt att förhoppningsfullt tänka att ”det där löser kommunen” men det rimmar illa med verkligheten. För att minimera risken för att kommuninvånarna får stå för notan, efterlyser Magnus Bäckström ett utökad stöd och ett större ansvarstagande på nationell nivå.

– Vatten har blivit en maktfaktor och får inte reduceras till en sidofråga. Om vi inte tar tag i skillnader mellan olika kommuner, industriernas växande behov och klimatanpassningen riskerar det att bli dyrt samtidigt som landet tappar konkurrenskraft.