Aktivt standardiseringsarbete – oändliga möjligheter att påverka det dagliga arbetet - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Aktivt standardiseringsarbete – oändliga möjligheter att påverka det dagliga arbetet

CEN TC164, SS-EN805, ISO4064. Tre begrepp med en gemensam nämnare och, nej, det är inte modellbeteckningar på nya elbilar eller robotmodeller hämtade direkt ur Star Wars, utan standardisering som är den röda tråden. Trots att standarder påverkar arbetet i våra VA-organisationer dagligdags sker arbetet med att bevaka och revidera dem något i det fördolda. Mats Engdahl är dricksvattenexpert på Svenskt Vatten och aktiv inom standardiseringsarbetet, han understryker vikten av att företrädare för branschen bidrar till att fastställa standarder.

– Om inte vi är med och bevakar vad som står i en standard kommer den enbart vara skriven enligt industrins villkor, men som slutanvändare har man möjlighet att vara med och påverka, en möjlighet som vi absolut bör utnyttja, säger Mats.

Vi är omgivna av standarder – både privat och i arbetslivet. Något förenklat kan en standard beskrivas som en gemensam överenskommen lösning på ett återkommande problem och syftet är att skapa enhetliga och transparenta rutiner. Det svenska standardiseringsarbetet projektleds av Svenska institutet för standarder (SIS) som i sin tur är en del av det europeiska standardiseringsorganet Comité Européen de Normalisation (CEN) och det globala standardiseringsnätverket International Standardization Organization (ISO). Arbetet bedrivs på samtliga nivåer men nationell standardisering är i avtagande.

– Nationella standarder fastställs i liten utsträckning i dag, i stället blir arbetet mer och mer internationellt. Väldigt mycket standardisering görs inom CEN och en del globalt inom ISO, förklarar Mats.

En djungel av standarder

Inom de olika organen finns en rad tekniska kommittéer som i sin tur kan ha ett flertal arbetsgrupper under sig. Bara hos SIS finns det cirka 300 tekniska kommittéer som arbetar med allt ifrån skruvhylsor till socialt ansvarstagande. Detsamma gäller i CEN som har drygt 300 tekniska kommittéer och över 1500 arbetsgrupper. Standardiseringsfrågor som berör VA-branschen är dessutom utspridda i olika kommittéer vilket gör att man måste vara noggrann i valet av vilka frågor som ska bevakas, menar Mats. Själv sitter han i arbetsgrupp 1 under CEN-kommitté 164 Water supply och är dessutom ordförande i SIS-arbetsgruppen för vattenförsörjning. Enligt Mats är standardiseringsarbetet ett område där Svenskt Vattens medlemmar verkligen kan göra stor skillnad.

– Vi behöver medlemmarnas erfarenhet och kompetens för att kunna bevaka standardiseringen på ett mer effektivt sätt. Det är hos våra medlemmar som kompetensen verkligen finns, vi på kansliet jobbar inte dagligen med handel av kemikalier eller lägga rör. För att bevakningen ska ske på ett ändamålsenligt sätt behöver vi våra medlemmar i arbetet, berättar han.

En medlem som medverkar i arbetet är Joakim Nilsson, kvalitetschef på Karlskrona kommun och därmed ansvarig för VA-avdelningens laboratorium och stab. Sedan tidigare i år är han medlem i två tekniska kommittéer hos SIS, närmare bestämt de som arbetar med kemiska respektive mikrobiologiska vattenundersökningar​. Han menar att det finns en djungel av standarder, men är enig i det Mats säger om vikten av erfarenhet – den egna mångåriga vanan av kvalitetsarbete är något han ser som en tillgång.

– Jag vet att vi har utmaningar, inte minst när det gäller bedömningsfrågor och därför tror jag att jag har något att tillföra till standardiseringsarbetet. Där tror jag att det är värdefullt att jag jobbar ute i verksamheten och kan diskutera med personalen och därefter fråga mig själv ”är det här det bästa sättet att göra det på?”, säger Joakim.

Standarder ger struktur och tydlighet

Utöver rollen på Karlskrona kommun ingår Joakim i Svenskt Vattens Dricksvattenkommitté, och hans deltagande i standardiseringsarbetet är av vikt för båda dessa sysselsättningar. Att arbetet dessutom bidrar till ett mer strukturerat och tydligt arbete, något han är en förkämpe för, är kanske det främsta skälet till hans engagemang.

– Vi vill öka användandet av standarder ute i verksamheter både för tjänster och produkter och naturligtvis utveckla standarderna så att de blir mer anpassade efter ”verkligheten”. Standarderna utgör grunden för bra analysarbete på våra ackrediterade laboratorier runtom i landet och gör att man kan använda tillförlitliga metoder och upprätthålla en god service gentemot våra kunder, berättar han.

Då han är ny på området väntar de första sammankomsterna i kommittéerna efter sommaren, vilket han ser fram emot. Varje teknisk kommitté har i regel två digitala träffar per år och däremellan lämnar synpunkter på de standarder som revideras. Enligt Mats, som varit involverad i arbetet under flera år, finns det en hel del svängrum gällande tidsåtgång som krävs – från några timmar per månad till nästintill obegränsat, helt beroende på hur aktiv man vill vara och hur många synpunkter man har på den aktuella standarden. Det finns alltså stora möjligheter att vara med och påverka hur en standard skrivs, men det kräver också engagemang.

Stora möjligheter att påverka

Det är även de stora möjligheterna att vara med och sätta standarderna som lyfts fram som standardiseringsarbetets allra mest positiva aspekter av både Mats och Joakim. Då han är verksam inom laboratoriemiljö är Joakim mån om att arbeta strukturerat och att ständigt eftersträva bättre och tydligare arbetssätt för verksamheterna.

– I möten med den egna personalen diskuterar vi metoder och standarder som ska efterföljas utifrån den verklighet som är ute i labbmiljöerna – man tolkar en standard eller metod på olika sätt, där hoppas jag att genom mina erfarenheter kunna göra standardiseringsarbetet bättre, förklarar han.

Även Mats är snabb att besvara frågan om standardiseringsarbetets största nytta med påverkanspotentialen.

– Viktigast är möjligheten att påverka vad som kommer att stå i standarden – tveklöst! Dessutom slipper man bli överraskad när det kommer en ny viktig standard. Det finns också stimulans att arbeta med utvecklingsarbetet och få tillfälle att bygga upp ett nationellt och internationellt kontaktnät. Och så är det kul att jobba med standarder, avslutar han.