Vattenåret i löpsedlar - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Vattenåret i löpsedlar

En investeringsrapport som visar på ett investeringsbehov på 560 miljarder fram till 2040, två stora och angelägna rättsfall rörande PFAS, och det rådande omvärldsläget sätter alla sin prägel på VA-året i svensk media. Som alltid är det dock sommarens väderhändelser som väcker allra störst uppmärksamhet. I år ser vi att vårens och försommarens farhågor om en exceptionellt torr sommar dominerar, för att sedan följas av höga vattenflöden, översvämningar och översvämningsskador.

För att kunna ge en rättvis bild av hur media behandlat vatten- och avloppsfrågor under 2023 krävs en närmare titt på de centrala teman som präglat rapporteringen. Året har kantats av utmaningar, där branschens ökande kostnader och investeringsproblem har stått i centrum, tätt följt av kraftiga vattenflöden och översvämningar, samt PFAS-frågan. Dessutom fortsätter säkerhets- och beredskapsfrågor att värderas högt av svensk media, särskilt med tanke på det fortgående kriget i Ukraina, att Sveriges Nato-ansökan fortfarande inte nått sitt mål, och att kriget mellan Israel och Hamas blossat upp under hösten och vintern. Trots alla utmaningar är det dock den svenska sommaren som dominerar när medierna rapporterar kring VA-frågor. De tre topparna vårt analysverktyg fångar upp talar sitt tydliga språk – varningar om vattenbrist och bevattningsförbud i början av juni, larm om kemikaliebrist och hotet det medförde mot badsommaren i slutet av samma månad, och ovädret Hans framfart samt efterdyningar i augusti. Inget ont som inte för något gott med sig, ska sägas. I kölvattnet av dessa diametrala utmaningar tog viktiga diskussioner stort utrymme i media. Framför allt började det pratas om vatten och avlopp som en potentiell ny energikris utan investeringar och ansvarstagande från statligt håll.

En framträdande aspekt som präglat medierapporteringen är branschens ekonomiska utmaningar. I slutet av maj släppte vi vår investeringsrapport som visar att den årliga underinvesteringen ligger på cirka 10 miljarder kronor och en växande investeringsskuld. Dessutom har kostnaderna för underhåll och investeringar ökat avsevärt, vilket har satt press på vattenverksamheterna i det korta perspektivet. Även investeringssvårigheter har tagits upp. Många VA-verksamheter har rapporterat om hinder för att få nödvändiga investeringar och finansiering för att uppgradera infrastrukturen. Denna fråga har genererat debatter och rapportering kring behovet av långsiktiga ekonomiska lösningar och även frågan om offentlig-privata partnerskap har nämnts.

PFAS har under flera år varit en konkret fråga med ett direkt hot mot såväl befolkning som miljö som väckt massmediernas nyfikenhet. Rapporteringen har fokuserat på förekomsten av PFAS i dricksvatten och dess potentiella hälsorisker samt dricksvattendirektivets nya gränsvärden. Diskussionerna har också berört ansvarsfrågor för att minimera PFAS och skydda allmänhetens hälsa, inte minst efter Högsta domstolens utslag gällande Ronnebyfallet.

Sammanfattningsvis har medierapporteringen kring vatten- och avloppsfrågor under 2023 kastat ljus över flera kritiska aspekter. Från ekonomiska utmaningar och investeringsproblem till nya EU-direktiv, extrema väderhändelser och klimatanpassningsåtgärder, och PFAS, där medierna spelat en viktig roll för att lyfta fram och synliggöra VA-branschen. Utmaningen framöver kommer att vara att översätta denna ökade medvetenhet till konkreta politiska beslut på alla beslutsnivåer. Men, vi ska ha med oss att inget trumfar det svenska sommarvädret när det gäller medias rapportering om VA-frågorna.