Synen på att VA-huvudmannen ska ha allt ansvar för vattnet när det regnar är förlegad  - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Synen på att VA-huvudmannen ska ha allt ansvar för vattnet när det regnar är förlegad 

Sverige har ett av de bästa försäkringsskydden i världen när gäller naturskador. Skyddet inkluderar även inträngning av vatten i fastigheter via VA-nätet. För att försäkringsbolagen fortsatt ska kunna erbjuda detta utan dyra tilläggsförsäkringar, krävs det att kommunerna öppnar upp för en förändrad syn på VA-uppdraget. 

Dagens VA-nät är inte dimensionerat för att ta emot stora mängder vatten på kort tid och i takt med att skyfallsfrekvensen ökar, ökar också risken för översvämningar. På sikt kan detta påverka branschens möjligheter och vilja att försäkra fastighetsägare. Redan nu kan det leda till stora kostnader för drabbade kommuner.  
  
Staffan Moberg, jurist vid branschorganisationen Svensk Försäkring och expert på klimatrelaterade försäkringsskador och klimatanpassning, är väl medveten om att han kanske sticker ut hakan. Men, med tanke på att cirka 60 procent av skadorna till följd av översvämningar beror på baktrycksskador i VA-systemet menar han att frågan generellt borde ligga högre upp på kommunernas agenda.  
  
– Frågan är inte om det kommer att bli fler översvämningar likt den Gävle drabbades av 2021, utan när. Då landade kostnaderna på 1,6 miljarder. Eftersom skadorna uppstod på grund av ett underdimensionerat VA-nät menade försäkringsbolagen att kommunen skulle stå för 1,2 av dessa, säger Staffan.  

Ta inte emot mer vatten än VA-nätet klarar 

Investeringar i VA-nätet är ett steg mot en mer robust infrastruktur. Men det räcker inte för att minska trycket på VA-systemet så att det ska klara stora vattenmängder utan att det tar stopp eller blir baktryck någonstans.  
  
– Det fungerar inte att dimensionera VA-systemet utifrån vad som gällde för 50–60 år sedan eller ens för tioårsregn. Här måste kommunerna våga tänka nytt och se över system som kan hantera och leda bort dagvatten. Det handlar både om att investera i nät och ny teknik, men också om fler finansieringsmodeller, förändringar i regelverk och – inte minst, att se över ansvarsfördelningen i kommunen, säger han. 

Tydliggör och bredda ansvaret för vatten 

För att möta ökade krav på resiliens behöver kommunerna öppna upp för att involvera och fördela ansvaret för VA-frågor över fler förvaltningar, bolag och samarbetsparter.  
  
– Den nuvarande modellen, där VA-huvudmannen har allt ansvar för vattnet när det regnar, är förlegad. Till exempel kan plan- och exploateringskontoret få ett tydligare uppdrag att planera för vattenavrinning och omledning av vatten även vid förtätning av befintliga miljöer och andra miljöanpassningar, och gatukontoret kan utöka sitt serviceuppdrag, säger Staffan. 

Kräv översyn av regelverk och följ utvecklingen i övriga Europa 

Det nuvarande regelverket tillåter inte backventiler vid anslutningspunkt, med motiveringen att det strider mot kommunallagens likställighetsprincip. I länder som Holland och Tyskland har en backventil sedan länge installerats i samband med anslutningspunkten vid utsatta fastigheter, kanske är Sverige redo att följa efter.   
  
– Det här går att lösa! Om gatukontoret skulle få i uppdrag att kontinuerligt rensa och se över ventilen skulle risken för skador minimeras. För fastighetsägaren skulle det innebära ytterligare en serviceavgift på VA-räkningen. Här behöver kommunerna gå samman för att påverka lagstiftaren, säger Staffan. 

Se över finansieringsmodellerna  

En höjning av VA-taxorna räcker inte för att täcka kostnaderna som krävs för att stärka resiliensen i VA-nät och system.    
  
– Viljan att samverka kring klimatanpassning tillsammans med kommunerna är stor, inte minst i fastighetsbranschen. Gröna obligationer skulle kunna vara ett sätt att finansiera projekt och satsningar som leder till större resiliens och som förebygger skaderisken till följd av skyfall, säger Staffan. 

Tänkbara konsekvenser för försäkringstagare om ingenting görs 

Sverige har ett av de bästa försäkringsskydden i världen när det kommer till naturskador och skyddet inkluderar även inträngning av vatten via VA-nätet.  Det är ett skydd som försäkringsbranschen värnar, men samtidigt finns en oro för att branschen tvingas gå åt samma håll som sina europeiska motsvarigheter, där fastigheter försäkras utifrån den faktiska risken för naturskador, med dyra tilläggsförsäkringar som följd.  
  
– Om man inte gör någonting för att undvika att fastigheter svämmas över lever fastighetsägaren inte upp till försäkringsprincipen ”plötslig och oförutsedd skada”. Därför måste vi kunna visa på tydliga ansträngningar för att minska antalet försäkringsskador. Annars är risken stor att de internationella återförsäkringsbolagen drar öronen åt sig och vi tvingas att följa den europeiska standarden, säger Staffan. 

Till sist - vad kan vi tillsammans göra för att stärka beredskapen för skyfall? 

– Vi har redan kommit en bit på väg! Den här öppna dialogen med en gemensam problemformulering, där VA-huvudmän, kommuner, fastighetsbransch och försäkringsbransch även vågar lyfta det som är obekvämt, är ett första steg. Mer konkret har vi tagit fram en rapporteringsmanual för att snabbt kunna dela information om baktrycksskador i fastigheter. Den ger oss kunskap och möjlighet att agera, till exempel genom gemensamma besiktningar. Nu måste vi bara få ut den i verksamheterna så att den verkligen används, säger Staffan.  
  
Som exempel på frågeställningar att arbeta vidare med i den fortsatta dialogen, nämner han bland annat: 

  • Hur ska samhället se på begreppet ”tioårsregn” och är det fortsatt är relevant?
  • Om och hur kan en fördelningsnyckel för kostnader till följd av översvämningar utformas?
  • Nya finansieringsmodeller som incitament för grön omställning och spridning av kostnader.   

Vattenfrågan utifrån respektive verksamhet 

VA-branschen har det primära ansvaret för att hantera vatten- och avloppssystem, inklusive skydd mot översvämningar. Uppgiften är att säkerställa en hållbar vattenförsörjning och effektiv avloppshantering, och samtidigt skydda våra samhällen mot översvämningar. 

Fastighetsägare har ett direkt ansvar för att skydda sina fastigheter mot översvämningar. Detta inkluderar ansvar för att underhålla och uppgradera VA-system i anslutning till fastigheten för att förebygga översvämningar. Fastighetsägarbranschen ser översvämningar som en växande risk, men även som en möjlighet att förbättra infrastrukturen och skydda fastighetsvärden.  Försäkringsbranschen betraktar främst översvämningar som en riskfaktor. Försäkringsbolag arbetar för att minimera riskerna för förluster genom att erbjuda skydd mot översvämningsskador. De uppmanar också fastighetsägare att vidta förebyggande åtgärder, som att installera backventiler och höja kritiska installationer. 

Både fastighetsägare och försäkringsbolag har gemensamt att de strävar efter att minimera skador och förluster orsakade av översvämningar. Båda branscherna erkänner behovet av att investera i översvämningsskydd och förebyggande åtgärder. Skillnaden ligger i deras perspektiv på risken och deras strategier för att hantera den. Genom att arbeta tillsammans kan VA-branschen, fastighetsägare och försäkringsbolag bidra till att skydda våra samhällen och ekonomier mot framtida översvämningar.