Så jobbar VA-organisationerna med kontinuitetshantering av fällningskemikalier - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Så jobbar VA-organisationerna med kontinuitetshantering av fällningskemikalier

I samband med kriget i Ukraina uppstod ovisshet kring tillgången på fällningskemikalier, något som i sin tur påverkade svenska VA-organisationer. Under ett seminarium arrangerat av Svenskt Vatten och länsstyrelsen, delade tre olika VA-organisationer sina erfarenheter från arbetet med kontinuitetshantering. Den gemensamma nyckelfaktorn som Strömsunds kommun, Öckerö kommun och Skåne Blekinge Vattentjänst (SBVT) delade med sig av var vikten av bred förankring inom organisationen.

Rening av avloppsvatten och produktion av dricksvatten är beroende av import och välfungerande leveranskedjor; Sverige saknar egna lager av reningskemikalier. När kriget i Ukraina utbröt ställdes därför försörjningsfrågan på sin spets. Följden blev att Livsmedelsverket, i egenskap av beredskapsmyndighet, gick ut och uppmuntrade landets länsstyrelser, kommunala tillsynsmyndigheter och VA-organisationer att planera inför hanteringen av en eventuell kemikaliebrist.

Frågan är hur det arbetet fortlöpt inom VA-organisationerna? En viktig nyckel tycks vara att involvera brett – både inom och utanför organisationen.

Strömsund involverade driftpersonalen

När uppmaningen kom saknade Strömsunds kommun kontinuitetsplanering för kemikalier. Med 21 reningsverk som använder fällningskemikalier, började de titta på hur de skulle kunna klara en bristsituation i tre månader. Flera andra aktörer inom kommunen involverades.

– Vi tittade bland annat på vad kan vi ändra i våra processer, hur vi kan omfördela kemikalier inom kommunens verksamheter, vilka reningsverk som är viktigast och vilken den känsligaste recipienten är, säger Helen Löfgren-Larsson, VA- och renhållningschef, Strömsunds kommun.

Gruppen arbetade med konsekvens- och riskanalys, med god hjälp av olika mallar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Resultatet blev två åtgärdslistor som visade vad som behövde göras. Lärdomar? Bjud in brett i arbetsgruppen, det är nämligen driftpersonalen som känner anläggningarna bäst.

Generellt fokus på redundans

Mats Kjellberg, samordnare för avloppsreningsverk i Öckerö kommun, berättar att deras speciella förutsättningar med hantering av avloppsrening och vattenförsörjning för kunder på tio olika öar, medfört att de jobbar löpande med kontinuitetshantering.

– Vi har ett stort fokus på redundans och har haft en framförhållning både vad gäller kemikalier och reservdelar. Risken för kemikaliebrist hanteras främst inom vår befintliga kontinuitetshantering, menar han.

Det extra som gjorts nu handlar bland annat om att informera och involvera personalen, köpa in IBC-tankar för att kunna hantera ojämna kemikalieleveranser och att undvika slöseri av kemikalier. Mats Kjellberg slår också ett slag för regelbundet kunskapsutbyte med grannkommunerna.

Vill bygga uthållig organisation

Matilda Johansson, miljösamordnare hos SBVT menar att arbetet till stor del handlar om att bygga en uthållig organisation. I linje med det synsättet hade SBVT under pandemin redan infört ett löpande mötesforum för driftpersonal, där medarbetarna på verken kan informeras om exempelvis myndigheternas input samt stämma av sinsemellan kring behov av kemikalier eller reservdelar. De digitala driftjournalerna är också till stor hjälp.

– De nya åtgärderna handlar främst om att prioritera verken, att prova en viss dossänkning med noggrann uppföljning och att beställa oftare men mindre mängder. Samtlig driftpersonal har också fått gå en ADR-utbildning för att vid behov kunna transportera kemikalier mellan anläggningarna, säger hon.

Hur ser tillgången på fällningskemikalier ut framöver? Klara Westling, Svenskt Vattens expert på avlopp och miljö, menar att VA-organisationerna troligen får vänja sig vid att behöva ha en längre framförhållning, även om världsläget lugnar sig.