Polariseringen ger osäker VA-framtid i Europaparlamentet

I söndags genomfördes EU-valet i Sverige. Det svenska valet innebar framgångar för Vänsterpartiet och Miljöpartiet, och även i våra nordiska EU-grannar gick de gröna partierna starkt. I resten av Europa var det dock tydligt att högersidan gick framåt.

Årets EU-val kan nu läggas till handlingarna. Ur valet går både vänstern och högern stärkta medan mittenpartierna försvagas. Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm sammanfattar valet som polariserande och präglat av stärkta ytterkanter.  

– Det står ganska klart att vi kommer se en annat parlament under perioden 2024 – 2029. Det är troligt att det kommer att vara mer splittrat och svårare att nå breda överenskommelser. Vad det innebär för vattenfrågan återstår att se när kommission och parlament har formerat sig. I slutet av sommaren och hösten kommer vi veta mer om deras huvudsakliga strategier för kommande period och kan då bättre analysera hur vi kopplar våra frågor till dessa, säger han.  

Trots det förblir European People's Party (EPP) största partigrupp vilket bäddar för att Ursula von der Leyen får förnyat förtroende i EU-kommissionen. Däremot kvarstår en rad frågetecken kring hur koalitioner ska bildas och vem som får vilka poster i utskott samt arbetsgrupper. 

– Tidigare har man sökt samarbete inom den breda mitten, men nu behöver EPP ta hänsyn till att högersidan vunnit mark, förklarar Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten. Det innebär att vi kan se ett förändrat narrativ framåt, där framdriften i den Gröna given påverkas och andra frågor får större svängrum. 

Högst troligt kommer vi se en långsammare lagstiftningstakt rent generellt och mer specifikt kopplat till Gröna given. Framdriften kommer helt enkelt mattas av som en direkt följd av valresultatet. I stället tror vi att frågor som säkerhet, självförsörjning, konkurrenskraft och migration kommer få större utrymme. Detta innebär inte automatiskt att vattenfrågan hamnar i skymundan. Men det krävs att den blir belyst ur andra vinklar och att vi kan koppla vår argumentation till den nya politiska kontexten.

– Vi vet själva att vattenfrågan är mer än en klimatfråga och kopplar mycket väl med beredskaps- och säkerhetsfrågor i ett bredare perspektiv. Nu gäller det att vi kan argumentera för dess centrala roll i framtidens robusta och konkurrenskraftiga samhällen, menar Pär.  

Inom den europeiska samarbetsorganisationen EurEau, där Pär är ordförande, påbörjas nu arbetet med att analysera valresultatet. Även EU-kommissionens formation och strategier ska granskas under lupp för att EurEau sedan ska hitta rätt argument för det rådande politiska klimatet.  

– Vi kommer att formera strategier, argument och potentiella ingångar efter det delvis nya politiska landskapet. Klart är att vattenresiliens i en bred bemärkelse aldrig varit lika viktig som nu, avslutar Pär.