Möt vinnarna av bästa examensarbete 2022

Priset för bästa examensarbete inom VA-området delades ut under Vattenstämmans andra dag. På plats i Umeå under Vattenstämman fanns två av tre pristagare – Sofia Ritthammer, som tillsammans med Minja Sillanpää prisades för uppsatsen Mainstreaming nature-based solutions – The impact of societal dynamics on risk and adaptation perspectives on pluvial floods in Malmö och Lisa Tejde vars examensarbete Satsvisa laboratorieförsök för utvärdering av kolkällor i denitrifikation valdes ut av juryn. I båda fallen var det glada, men överraskade mottagare som några veckor tidigare möttes av beskedet att de vunnit utmärkelsen.

– Vi visste att vi hade gjort ett bra arbete när vi lämnade in det och vi kände oss stolta över nomineringen, men att faktiskt få utmärkelsen kändes nästan overkligt samtidigt som vi kände oss väldigt hedrade, säger Sofia.

– Sofia ringde mig nästan direkt när vi hade fått beskedet. Jag känner mig väldigt tacksam, både över utmärkelsen och det stöd vi fick under arbetets gång, tillägger Minja.

De beskriver själva hur både universitetet och anställda på VA SYD bistod under arbetets gång. Att de dessutom var två som skrev tillsammans gjorde att de kunde luta sig mot varandra under processen. Lisa Tejde, å sin sida, skrev sitt arbete på egen hand, men även hon hade support från omgivningen, i form av handledare från både Uppsala universitet och Uppsala Vatten och Avfall. För henne kom utmärkelsen som en stor, men glädjande överraskning.

 – Jag fick reda på att mitt arbete vunnit samtidigt som jag fick höra att det var nominerat. Det var verkligen en chock, men jag blev överlycklig – och väldigt stolt och tacksam för att min examinator nominerade arbetet, berättar Lisa.

Lockades av skitiga processer

Arbetet Satsvisa laboratorieförsök för utvärdering av kolkällor i denitrifikation består av försök som utfördes på Kungsängsverket och utvärdering av olika kolkällor för kväverening.

– I grund och botten handlar det om att få bort kväve ur avloppsvatten. Det är jätteintressant på många olika sätt och det jag undersökt är egentligen bara en biokemisk reaktion i den större processen som finns på just det här reningsverket, förklarar Lisa.

Själv misstänker Lisa att valet av olika restprodukter som kolkälla i arbetet kan ha varit tungan på vågen för juryn. Genom att nyttja lokala industriers rester identifierade arbetet en både ekonomiskt och miljömässigt fördelaktig reningsprocess, som därför kan vara av stor nytta för branschen. Att just avloppsrening skulle figurera i examensarbetet föll sig ganska naturligt.

– Jag är väldigt intresserad av vattenrening och fascinerad av avloppsreningsverk, där jag dras till de här skitiga processerna. Det är där man verkligen kan göra nytta för miljön, fortsätter hon.

Komplexiteten bakom naturbaserade lösningar

Sofia och Minja skrev sitt examensarbete som en del av mastersprogrammet Disaster Risk Management and Climate Change Adaptation vid Lunds universitet. Rapporten belyser komplexiteten i att välja naturbaserade anläggningar och de var tidigt överens om ämnet de ville undersöka närmare.

– Anpassning till klimatförändringar var den del av vårt mastersprogram som vi främst drogs till. Vi visste tidigt att vi var intresserade av naturbaserade lösningar och gemenskapsprojekt, säger Sofia.

– Något som tidigt blev intressant för oss var hur narrativen kring naturbaserade lösningar ofta är väldigt positiva. Det fick oss att ställa oss frågan om varför de inte används oftare, trots att de framställs som en så bra lösning, tillägger Minja.

Det väckte nyfikenheten hos dem båda och de ville nyansera bilden av lösningarna, särskilt eftersom det inte fanns tydliga svar på frågan om varför de inte implementeras oftare. Centralt för deras uppsats var Malmö, inte minst området Augustenborg som varit en pionjär inom naturbaserade lösningar, och vilka hinder som finns för användandet av dessa lösningar för att förhindra dagvattenöversvämningar. Redan tidigt under arbetets gång fann de en förklaring till det låga antalet naturbaserade anläggningar – markägandet.

– Det största hindret som togs upp var det faktum att 70% av marken ägs av privata aktörer och kommunen som ansvarar för dagvattenhanteringen kan inte nyttja privatägd mark, förklarar Minja.

 – Att försöka engagera markägare kompliceras av att det finns en viss misstro gällande naturbaserade lösningar, många husägare känner större förtroende till traditionella lösningar, menar Sofia.

Hydrogeologi, forskning och analys av klimatanpassning

Sofia, Minja och Lisa tog alla examen under 2022. I dag är de verksamma i olika branscher – Lisa som hydrogeolog, Minja som analytiker och Sofia som forskningsassistent. Trots att rollerna skiljer sig från exjobben är det tydligt att arbetets gång har lämnat intryck.

– I dag jobbar jag med grundvatten och uppföljning av en miljödom inom infrastruktur där jag deltar i ett stort projekt, så det är ganska annorlunda jämfört med mitt exjobb. Däremot har jag absolut inte släppt tanken på att jobba mer med vattenrening, säger Lisa.

Från oss på Svenskt Vatten och Structorstiftelsen skickar vi ett stort grattis till tre välförtjänta vinnare!