-
Medlemsstöd
Medlemsstöd
Dricksvattenteknik
VA-infrastruktur
Avlopp och miljö
Klimat och hållbarhet
Säkerhet och beredskap
Kommunikation och samverkan
Organisation och styrning
-
Utbildning & konferens
-
Forskning
-
Nätverk & medlemskap
-
Om oss
VA-organisationen
VA-verksamhet kan i princip drivas i någon av följande fomer: kommunal förvaltning, kommunalt VA-bolag, multiutility, regionalt bolag och kommunalförbund. Dessutom kan flera kommuner samverka inom delar av VA-verksamheten.
I Sveriges kommuner är egen kommunal förvaltning fortfarande den vanligaste lösningen. Intresset för olika flerägda VA-organisationer (flerägda kommunala bolag eller kommunalförbund) ökar.
VA-verksamhet i kommunal förvaltning
Det är kommunen som beslutar om var VA-försörjningen ska tillgodoses genom en allmän VA-anläggning, det vill säga dess verksamhetsområde (6§ vattentjänstlagen). Huvudman är den som låter bygga och därmed äger VA-anläggningen (2§). Det kan vara kommunen själv eller en annan organisation, till exempel ett aktiebolag, men kommunen måste ha ”rättsligt bestämmande inflytande” över VA-anläggningen.
Om kommunen själv är VA-huvudman är ansvaret för verksamheten i regel delegerat till en facknämnd, exempelvis tekniska nämnden eller samhällsbyggnadsnämnden, men det kan också ligga direkt på kommunstyrelsen. Den ansvariga organisationen är vanligtvis en förvaltning där VA-verksamheten ingår som en del tillsammans med andra verksamheter i kommunen. I 50 § vattentjänstlagen anges hur verksamheten ska redovisas. Det arbete som krävs för att förvalta VA-anläggningen kan utföras av kommunens egen personal eller av andra företag på entreprenad.
Kommunalt bolag
Kommunen kan utse en annan organisation som VA-huvudman, till exempel ett aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger. Bolaget, och inte kommunen, äger den allmänna VA-anläggningen – det är det som är definitionen av VA-huvudman. Bolaget kan vara ett rent VA-bolag eller ett så kallat multi utility-bolag, som även ansvarar för andra verksamheter, till exempel fjärrvärme- och elförsörjning. Villkoren för aktiebolag regleras i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsen utses av bolagsstämman. Ledamöterna ska se till bolagets bästa och inte företräda andra intressen.
Även om titeln VA-chef inte är lika vanlig inom kommunala bolag används den ibland. Motsvarande funktion finns även i denna organisation, och det som här sägs om VA-chefen gäller den tjänsteman som har budgetansvar för den allmänna VA-anläggningen.
Flerägd VA-organisation
VA-bolaget kan också ägas gemensamt av flera kommuner. Detta är en form av regional samverkan för att använda resurserna mer effektivt. Det finns ett antal olika modeller för hur ägandet av VA-anläggningen är organiserat. Ofta finns för varje kommun ett separat bolag, som äger VA-anläggningen medan övriga resurser är samlade i det gemensamma bolaget. Det är då ägarbolaget som formellt är VA-huvudman enligt vattentjänstlagen. Verksamheten ska redovisas för varje kommun separat, och ägarbolagets styrelse ansvarar formellt för detta. Beslut om verksamhetsområde och taxa fattas av respektive kommun.
Kommunalförbund
Flera kommuner kan bilda ett gemensamt kommunalförbund som VA-huvudman. Ett kommunalförbund fungerar som en egen kommun och styrs av ett fullmäktige eller en direktion. För att uppfylla vattentjänstlagens krav på redovisning måste det finnas en resultatenhet för varje kommun. Beslut om verksamhetsområde och taxa ska fattas av varje kommun, precis som vid regionala VA-bolag.
Regional samverkan för delar av VA-verksamheten
Flera kommuner kan samla delar av VA-verksamheten i en regional organisation, till exempel ett vattenverk eller ett avloppsreningsverk, eventuellt med tillhörande huvudledningssystem. Den regionala organisationen kan vara ett aktiebolag eller ett kommunalförbund. Organisationen äger och ansvarar för en viktig del av kommunernas allmänna VA-anläggning, men ansvarar inte för vattentjänsterna gentemot brukarna och är därför inte VA-huvudman i alla avseenden. Det behöver finnas en redovisning som kan användas för att fördela kostnaderna mellan kommunerna.
Styrning och planering
Att leda VA-verksamheten är ett stort ansvar. Det är därför viktigt för VA-chefen att känna till sitt uppdrag och vilka beslut hen har rätt att fatta. Det är också viktigt att känna till de resurser som finns och hur de ska styras. Att ha ett tydligt kundperspektiv är också en förutsättning för att kunna fullgöra uppdraget på ett ansvarsfullt sätt.
Vatten- och avloppsförsörjning bygger till stor del på fungerande reningsverk, ledningsnät, pumpstationer med mera som tillsammans utgör fysiska tillgångar i ett tekniskt system. Denna infrastruktur för VA är uppbyggd under lång tid i takt med samhällsutvecklingen och behoven – med en lång förväntad livslängd. Vi står idag inför ett ökat behov av underhåll och förnyelse.
Asset Management
Asset Management – strategisk tillgångsförvaltning handlar om att ändra fokus från att anläggningen eller tillgången styr (Managing Assets) till att det långsiktiga värde eller prestationen som skapas av anläggningen får styra (Asset Management). Det handlar om att skifta från kortsiktigt fokus på att en enskild anläggning/enhet gjorde sitt jobb för en låg kostnad till ett strategiskt fokus på att hela organisationen/VA-systemet långsiktigt presterar och når sina mål med beaktande av risk. Värde och prestation kan inrymma mycket - inom VA-området kan det handla om nöjda VA-abonnenter, kompetensutveckling och skydd av miljön.
VA-organisationer tänker ofta långsiktigt och deltar i det långsiktiga samhällsbyggandet. Även om begreppet Asset Management är nytt för många kan delar av det finnas under annan benämning i nuvarande arbetssätt, men utan det systematiska helhetsgreppet. För att klara framtidsutmaningarna krävs en förflyttning från reaktiv till proaktiv där strategisk tillgångsförvaltning hjälper att skapa struktur och skifta fokus.
Verksamhetsplanering
VA-verksamhetens uppdragsgivare (kommunledningen, bolagsstyrelsen eller motsvarande) bör ha formulerat ett tydligt uppdrag som i första hand handlar om att fullgöra VA-huvudmannens ansvar enligt vattentjänstlagen, men som också kan innehålla andra delar.
Med uppdraget bör också följa de delegationer och attesträtter som tjänstemännen behöver ha för att löpande kunna fullgöra uppdraget. Verksamhetens förutsättningar regleras dessutom av budget, kommunala, regionala och nationella mål och naturligtvis gällande lagstiftning.
Process och modeller för verksamhetsstyrning
För att hantera alla förutsättningar behövs någon form av verksamhetsstyrning och en process för verksamhetsplanering. Den kommunala budgetprocessen ser olika ut i olika kommuner, men verksamhetsplaneringen bör vara integrerad med budgetprocessen och utgå från uppdragsgivarens direktiv eller mål.
Det finns olika modeller för verksamhetsstyrning. Inom näringsliv och offentlig sektor pratar man ofta om kvalitets- och miljöledningssystem. I P82 används i stället uttrycket Verksamhetssystem för att markera att det är ett system för hela personalen, inte bara för ledningen. Mycket har förändrats sedan P82 gavs ut, och flera av de standarder som nämns har ersatts av nyare, men publikationen ger en god förståelse för vad det handlar om.
Ett annat exempel på verksamhetsstyrning är det balanserade styrkortet. Tanken är att utifrån ledningens ramar och övergripande mål engagera medarbetarna i de aktiviteter som krävs för att nå målen. På så sätt skapar man delaktighet och använder organisationens kompetens fullt ut.
Verksamhetsstyrningen ska utformas så att verksamhetens resultat åskådliggörs för ledningen och ägarna och blir stöd i beslutsfattandet. Många av nyckeltalen i statistikdatabasen VASS är lämpliga som mätetal mot verksamhetsmål. En viktig del av verksamhetsstyrningen består i att fatta beslut om investeringar.
Beslut om investeringar hör till VA-chefens viktigaste beslut. Det handlar ofta om stora belopp och insatserna får betydelse för verksamheten under en lång tid framåt. Det är därför viktigt att ha god kunskap om hur besluten ska fattas och vilka verktyg som kan användas som stöd. Det är också viktigt att känna till de regler som styr upphandlingar inom VA-verksamheten.
Verksamhetsområde
Kommunen ska fastställa en allmän VA-anläggnings verksamhetsområde och dess gränser. Beslutet ska visa vilka fastigheter som ingår i området. Om en samfällighet ingår i verksamhetsområdet, får några fastigheter i samfälligheten bara uteslutas om det finns synnerliga skäl.
Kommunens beslut om vilka områden som ska ingå i verksamhetsområdet är ett strategiskt beslut som får betydande konsekvenser. Beslutet behöver därför beredas på ett tydligt sätt i samråd mellan planavdelningen, miljökontoret och VA-huvudmannen. Det är lämpligt att göra det inom ramen för VA-planeringen i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp.
Arbetsgruppen bedömer gemensamt om det finns behov att ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang med hänsyn till människors hälsa eller miljön enligt 6§ vattentjänstlagen. VA-planeringen ger möjlighet att prioritera mellan olika områden i kommunen där utökning av verksamhetsområdet behöver övervägas. VA-huvudmannen behöver bidra med kunskap om möjliga tekniska lösningar för allmänna vattentjänster och möjlighet till finansiering genom VA-avgifter enligt normaltaxa eller behov av särtaxa.
I de flesta kommuner bereds ärendet i kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige, ibland efter yttrande från miljönämnd och teknisk nämnd eller VA-huvudmannens styrelse.
Skyldigheter för fastighetsägare och VA-huvudmän
Ett verksamhetsområde kan vara begränsat till att bara gälla för en viss vattentjänst eller vissa vattentjänster. Det kan alltså finnas olika verksamhetsområden för en och samma VA-anläggnings anordningar för vattenförsörjning, spillvattenavlopp och dagvattenavlopp. Fastighetsägarna är avgiftsskyldiga för vattentjänster inom verksamhetsområdet där fastigheten ligger. VA-huvudmannen är enbart skyldig att ordna med den vattentjänst eller de vattentjänster som verksamhetsområdet avser. Grunden för att etablera ett verksamhetsområde över en bebyggelse ska vara en behovsprövning av vattentjänsten.
Fastighetsägare som vill att fastigheten införlivas i kommunalt verksamhetsområde och är oense med kommunen om behovet, kan vända sig till länsstyrelsen för att få den att förelägga kommunen att ta in denna i verksamhetsområdet. Kommunen kan sen i sin tur överklaga länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
Inga skyldigheter eller rättigheter utanför verksamhetsområdet
Kommunen ska alltid vara beredd att ta ställning till om det finns behov av att utvidga verksamhetsområdet inom kommunens gränser. Bestämmelserna i vattentjänstlagen, ABVA och VA-taxa gäller enbart inom verksamhetsområdet. Utanför verksamhetsområdet finns inga skyldigheter eller rättigheter för varken VA-huvudmannen eller fastighetsägaren. Om en VA-anslutning ändå genomförs till den allmänna VA-anläggningen, så regleras detta genom avtal mellan VA-huvudmannen och fastighetsägaren.
Kommunen ska ha samlad information om beslut
Kommunen måste för sin planering och uppföljning av den allmänna VA-verksamheten hålla ordning på verksamhetsområdena. Informationen om vad som enligt kommunens beslut gäller för de olika verksamhetsområdena ska finnas samlad hos kommunen på ett sådant sätt att myndigheter, fastighetsägare och andra har möjlighet att enkelt få reda på det aktuella läget. Det finns ingen skyldighet att informera länsstyrelsen om verksamhetsområdet.
Ett verksamhetsområde får inskränkas enligt 9 § vattentjänstlagen så att det inte omfattar en bebyggelse som uppenbarligen saknar behov av allmänna vattentjänster. Huvudmannen kan bli ersättningsskyldig för den skada som inskränkningen orsakar fastighetsägaren, men får vid ersättningsbestämningen tillgodoräknas de åtgärder som huvudmannen har vidtagit, det vill säga nödvändiga kostnader för omställningsarbetet och nyanläggningar som krävts för de enskilda lösningarna. I detta ingår inte värdet av de delar av den allmänna anläggningen som fastighetsägaren tar över.
Verksamhetssystem och certifiering
Ett verksamhetssystem kan utformas på många sätt, skräddarsytt för en specifik verksamhet eller mer generellt. Det kan omfatta hela eller delar av VA-verksamheten, eller en hel kommuns samlade verksamhet.
Det är viktigt att känna till de internationella standarderna för kvalitets- och miljöledning, ISO 9001 respektive ISO 14001. Standarderna beskriver vilka beståndsdelar som ska finnas i ett ledningssystem, men inte hur de ska utformas i en specifik verksamhet. Ett verksamhetssystem kan certifieras mot en viss standard. Certifiering garanterar att vissa krav på verksamheten är uppfyllda eftersom den har granskats av en oberoende part. Certifieringen kan omfatta större eller mindre delar eller begränsas till vissa aspekter av verksamheten.
Även utan certifiering kan ett verksamhetssystem vara ett användbart stöd för styrning av VA-verksamheten. Det är viktigt att välja en omfattning som är rimlig i förhållande till verksamhetens behov. Systemet är inte något självändamål utan ska vara ett stöd för att verksamheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag.
Ledningssystem för delar av verksamheten
- HACCP
(Hazard Analysis and Critical Control Point – faroanalys och kritiska styrpunkter) har blivit ett vedertaget sätt att arbeta inom livsmedelsbranschen och är sedan januari 2012 ett krav. HACCP är en metodik för att identifiera, bedöma och styra faror som är viktiga för dricksvattnets säkerhet. - ISO 22000
(ledningssystem för livsmedelssäkerhet) är en standard för kvalitetssäkring inom livsmedelsindustrin som bygger på HACCP. ISO 22000 innebär därmed en möjlighet till certifiering av egenkontrollarbetet enligt HACCP. - WSP
(Water Safety Plan – säkerhetsplan för dricksvatten) har tagits fram av WHO för att systematiskt arbeta med säkerhet i dricksvattenförsörjningen genom hela kedjan från vattentäkt till tappkran. I WSP ingår egenkontrollprogram med HACCP vid produktion och distribution av dricksvatten plus vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter. I en WSP ingår också bland annat säkerhet inom områdena sabotage och skadegörelse, IT och mikrobiologiska säkerhetsbarriärer. - Revaq
är ett certifieringssystem för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Certifieringen innebär att reningsverket bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar och är öppen med all information. Läs mer om Revaq här.
Läs mer
Medlemmarnas statistikverktyg
VASS
Systematisk analys, uppföljning och statistik är viktigt för att utveckla VA-verksamheten. Därför arbetar Svenskt Vatten med VA-branschens statistiksystem VASS. Här finns sammanställd statistik om allmänna vattentjänster och är ett viktigt verktyg för branschens behov. VASS bygger på att Svenskt Vattens medlemmar lämnar in statistik.