Klimatberäkningsverktyget: lättanvänt och ett bra stöd i arbetet
Nu är vårens testpilot av det nya klimatberäkningsverktyget avslutad. Under ledning av Svenskt Vatten och IVL Svenska Miljöinstitutet har 18 olika VA-organisationer fått prova och utvärdera verktyget. Omdömet? Enkelt att använda och med stor potential att visa var fokus i hållbarhetsarbetet bör ligga.
Klimatberäkningsverktyget har testats av både små och stora VA-organisationer och vi har tidigare berättat om några av organisationernas förväntningar på verktyget. Nu är alltså testpiloten avslutad och frågan är hur slutomdömet lyder?
Användarna tycker generellt att verktyget är enkelt att använda och ger en god bild över anläggningens klimatpåverkan med en relativt liten arbetsinsats. Klimatverktyget tydliggör var den stora klimatpåverkan finns, hur olika källor och anläggningar förhåller sig till varandra och var hållbarhetsarbetet behöver fokuseras.
Stor skillnad mellan vatten- och avloppsreningsverk
Anita Lindholm, KMA-samordnare på MittSverige Vatten & Avfall AB, blev positivt överraskad av hur lätt det var att använda verktyget. Några särskilda nya insikter värda att lyfta?
- En aha-upplevelse var den stora skillnaden mellan vatten- och avloppsreningsverk, säger Anita Lindholm. Vi visste att det var så, men det blev tydligare när vi fick siffror på det.
Bland ögonöppnarna nämner Anita Lindholm vidare hur förhållandevis liten del av klimatpåverkan som kommer från transporter. Samtidigt är inte klimatberäkningsverktyget heltäckande. Anita Lindholm saknar möjligheten att få tillgodoräkna sig de nyttor som verksamheten ger, som till exempel biogas.
Mer detaljerad information efterlyses
Birgitta Arnesdotter, miljöingenjör på Kalmar Vatten AB, håller med. Hon tycker dessutom att nyttan med tillförsel av organiskt material till åkermark kopplat till skördar samt jordarnas förmåga att binda kol och vatten borde finnas med.
- Verktyget var enkelt att använda, men vi skulle gärna vilja ha en beskrivning när det gäller hur uppgifterna om utsläpp av lustgas och metangas beräknas, samt om hur utsläppen i detalj (CO2 ekv) är kopplade till exempelvis vatten, slam och biosteg.
Några särskilda insikter som stack ut? Att lustgas och metan var så dominerande.
Tydligt var klimatpåverkan finns
Lovisa Björnsdotter, projektchef på Kretsloppsavdelningen i Alingsås kommun, menar att verktyget ska bli ett komplement till det befintliga hållbarhetsarbetet. Hon planerar att införliva resultat i VA-planen samt har redan gått igenom resultaten med alla VA-medarbetarna för att öka kunskapen och intresset för att arbeta med klimatfrågan.
- Det blev mycket tydligt vilka källor som har störst klimatpåverkan i och med stapeldiagrammet som verktyget ritade upp.
Verktyget lanseras till hösten
Till hösten ska verktyget lanseras skarpt och det blir då också möjligt att ansluta sig till initiativet Klimatneutral VA 2030 på organisationsnivå. Förhoppningen är så många VA-organisationer som möjligt ska börja använda verktyget, vilket i sin tur leder till att branschen får en tydligare bild av VA-Sveriges samlade klimatavtryck. Mot den faktabakgrunden kan VA-organisationerna också börja lära mer av varandra.
Någon uppmaning till de organisationer som ännu tvekar?
- Du behöver inte vara expert inom ämnet; även mindre organisationer kan relativt enkelt klara av att göra dessa beräkningar, säger Lovisa Björnsdotter. På reningsverk, som har VA-verksamhetens procentuellt sett största klimatpåverkan, så finns nästan alla uppgifter redan framme när man gjort sin miljörapport.