Fosfortillgänglighet i slam och slambiokol

I dagens avloppssystem hamnar nästan all fosfor i slammet på avloppsreningsverken. Avloppsslammet är attraktivt - 46 % av Sveriges slam återförs till åkermark, vilket motsvarar 19 % av Sveriges mineralgödselimport av fosfor. Slamspridning på åkermark kan dock komma att förbjudas eller begränsas ytterligare genom skärpta kvalitetskrav, samtidigt som alternativ användning utanför jordbruket kan komma att förbjudas. Pyrolys av slam med efterföljande spridning av slutprodukten slambiokol verkar vara ett bra alternativ till dagens slamspridning. Förutom innehåll av föroreningar i avloppsslam förhindras användning av slam som fosforresurs av bristande uppskattning av dess potential som fosforgödsel. I nuläget saknas kunskap om fosfortillgänglighet på längre sikt utifrån fleråriga odlingsförsök. Detta projekt ska utröna fosfortillgängligheten i slam, men även slambiokol, på kort och lång sikt för att ytterligare öka attraktiviteten av avloppets fosfor i dagens precisionsjordbruk. I ett fyraårigt odlingsförsök, i ramar om 0,79 m2, ska upptag av fosfor och tungmetaller utvärderas från två olika typer av slam och fem olika slambiokol. Samtidigt kommer jordens kemiska egenskaper som relaterar till fosfortillgängligheten studeras kontinuerligt. Även ett försöksled utan fosfortillförsel och ett led med tillsats av mineralgödsel inkluderas som kontroller. Samtliga led utförs med fyra replikat. Projektet leds av David Gustavsson, forskningsledare på VA SYD, som sitter i styrgruppen för de långliggande slamförsöken i Skåne. Jakob Magid och Dorette Stöver-Müller på Köpenhamns universitet bedriver ramförsöken med stöttning av Thomas Kätterer på Sveriges Lantbruksuniversitet och Ann-Mari Fransson på Linnéuniversitetet. Projektgruppen består även av kunniga personer inom agronomi och växtnäringsåterföring, vilka är anställda vid svenska VA-bolag.