VA-huvudmannens ansvar enligt vattentjänstlagen

Syftet med vattentjänstlagen är att säkerställa vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. VA-huvudmannens ansvar för att säkerställa sådan vattenförsörjning begränsas på två sätt:

1. skyldigheten gäller endast inom det av kommunen fastställda verksamhetsområdet och,

2. endast tillhandahållande av vatten för normal hushållsanvändning.

Det innebär att huvudmannen inte enligt LAV har någon skyldighet att tillhandahålla vatten till industrier, räddningstjänst eller andra verksamheter. LAV har med andra ord inte som syfte att hanterasituationer då det råder vattenbrist. Lagen hindrar dock inte att andra verksamheter får allmänt vatten så länge som hushållens behov först har uppfyllts. Skulle ett sådant tillhandahållande medföra ökade kostnader för VA-organisationen är det viktigt att detta inte belastar VA-kollektivet, alltså de som betalar VA-taxa. Leverans av vatten till industrier eller andra verksamheter ska betraktas som en vanlig affärstransaktion.

Enligt förarbetena till LAV ska ”tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning” inte tolkas som krav på ständig leveranskapacitet dygnet runt, året runt. Många kommuner hanterar och förtydligar detta genom skrivningar i ABVA (Allmänna bestämmelser för brukande av allmän vatten- och avloppsanläggning).

Exempel på skrivning i ABVA:

Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck eller viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras.