Ökade kostnader leder till höjda VA-taxor - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Ökade kostnader leder till höjda VA-taxor

Sedan december är Svenskt Vattens taxeundersökning öppen. Redan har indikationer på höjda VA-taxor under 2023 givits från flera verksamheter. Ökade utgifter för el, kemikalier, underhåll samt ett förändrat ränteläge är de flitigast angivna orsakerna till höjningen. En mer fullständig bild kommer att publiceras i samband med analysrapporten i juni.

Förändrade VA-taxor bekräftas genom beslut i kommunfullmäktige, ofta i slutet på november eller under december. Innan en fullständig rapport baserad på årets taxeundersökning tagits fram är slutsatser svåra att dra, men hittills har vi sett exempel på förslag om ökade avgifter inom intervallet 5 – 30 procent. Eftersom många inte kommer att genomföra någon höjning alls är vår uppskattning att den genomsnittliga höjningen för 2023 kommer att stanna på ca 10 procent. 

Beträffande de ökade kostnaderna för el så är kommuner i elprisområde 3 och 4, i mellersta och södra Sverige, där energi är som dyrast, mest berörda. Avloppsrening är en elintensiv verksamhet. Lägger man dessutom till kostnaderna för dyrare kemikalier och högre räntor så svarar detta för en betydande del av de föreslagna taxehöjningarna. När inflationen driver upp räntenivåerna så får det stor betydelse inom VA-verksamheterna eftersom dessa inte får gå med vinst. Många verksamheter finansierar majoriteten av investeringarna med lån. Samtidigt har branschen sedan tidigare stora investeringsbehov. Ett driftsäkert VA-system är en av samhällets viktigaste infrastrukturtillgångar och många investeringar kan därför inte skjutas på framtiden. Inflationen driver även upp värdeuppräkningen i pensionerna, vilket leder till kraftigt ökade pensionskostnader 2023.

Det är viktigt att komma ihåg att höjningarna av VA-taxorna sker från låga nivåer i ett internationellt perspektiv samtidigt som vatten och avlopp finansieras av avgifter, inte skatter. Varje kund betalar sin del av kostnader för vattenproduktion, underhåll av anläggningar och ledningsnät och avloppsrening. Inom VA-verksamheterna sätts avgifterna utifrån självkostnadsprincipen. Avgifterna får inte överstiga vad som krävs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva vatten- och avloppsanläggningen i respektive kommun.

Avslutningsvis, parallellt med denna, förhoppningsvis tillfälliga kostnadskris, kvarstår att investeringsbehovet i VA-sektorn bedömdes 2020 vara 23 miljarder per år. Befolkningen ökar, likaså samhällets krav och klimatförändringarna. De största behoven finns i ett gammalt ledningsnät samtidigt som klimatanpassning, nya miljöregler och orimliga skillnader mellan kommunerna ökar kraven både på finansiering, kompetens och kapacitet. Att rena Sveriges vatten och samtidigt motverka konsekvenser av torka, skyfall och översvämningar kräver enorma resurser.