Kapacitetsbrist inom VA bromsar utvecklingen i Idre

Ska kapacitetsbrist inom avloppsrening tillåtas bli en bromskloss i samhällsutvecklingen? Nej, menar NODAVAs vd Marilou Hamilton Levin. Hon efterlyser i stället längre framförhållning när det gäller VA-planeringen tillsammans med bättre kompetensförsörjning.

15 000 bäddar, 45 nedfarter, restauranger, handel och aktiviteter året om. Så var det tänkt enligt Vision 2036 som stakar ut framtiden för utvecklingen av fjällområdet i Idre. Nu har det dock uppstått käppar i hjulet: för att expansionen ska bli verklighet krävs ökad kapacitet i avloppsreningsverket i Idre, men Länsstyrelsen i Dalarna sa under våren nej till en utökning av nuvarande kapacitet.

Motiveringen är att utökningen avviker för mycket från befintligt tillstånd. Flera expansionsplaner har därmed stoppats och redan gjorda investeringar och detaljplaner står och trampar.

Viktigt med tidig VA-planering

Frågan är vad som kunde gjorts annorlunda. Marilou Hamilton Levin är sedan fem år vd på NODAVA, där tre kommuner ingår: Mora, Orsa och Älvdalen. Just Älvdalen, där Idre ligger, är ett typiskt turistområde med ojämn belastning på VA-tjänsterna över året. Länsstyrelsen underkände dock planerna på att använda de gamla bassängerna för rening vid tillfälliga toppar under högsäsong.

Marilou menar att det är mycket viktigt att kommunen redan tidigt i sin planering tänker på VA-försörjningen. Idealt är att kommunens olika nyttigheter samlas runt samma bord för att de olika delarna ska hålla jämna steg – och att det blir en realistisk tidplan för alla inblandade.

- VA-utbyggnad tar tid, det är inte bara att börja bygga. Tillstånd, planering och upphandling kräver lång framförhållning. Bara tillståndsprocessen kopplad till ett reningsverk kan ta flera år.

Inte ta onödiga risker

Samtidigt som tidshorisonten inom näringslivet är kort, måste en VA-organisation förhålla sig till de mer långsamma kommunala spelreglerna. Eftersom VA-tjänsterna är självfinansierade via avgifter, och inte får gå med vinst, gäller det också att hitta en bra balans för att inte ta onödiga risker. Vid en för stor utbyggnad av reningsverket, finns exempelvis farhågan att NODVA får en dyr anläggning med överkapacitet som blir svår att drifta.

Särskilt riskabelt kan det bli just i mindre kommuner, menar Marilou. Det kostar att bygga ut VA, både utifrån kapital- och driftkostnader, något man också måste ha i åtanke när det är dags att justera VA-avgifterna.

- Det är de invånare som är anslutna till VA-kollektivet som får bära kostnaden om vi exempelvis bygger ett reningsverk som sedan inte används fullt ut, säger Marilou.

Ny ansökan förbereds

Vad är status just nu då? Utan en högre kapacitet för avloppsrening kan inga nya detaljplaner beviljas i Idre. Först måste det befintliga miljötillståndet för 24 000 pe (personekvivalenter) komma på plats, därefter ska en ny reningslinje upphandlas och byggas för de redan godkända detaljplanerna. Parallellt planeras också en ombyggnad av reningsverket vid Mjågen i Älvdalen.

- Under hösten arbetar vi för att lämna in en ny anmälan om att ta tillståndet för 24 000 pe i anspråk, vilket är något högre än den tidigare ansökan som gällde drygt 22 000 pe, säger Marilou.

Hon passar också på att lyfta en annan knepig utmaning: kompetensförsörjningen. Den snabba digitaliseringen och tekniska utvecklingen ställer nya krav på VA-organisationerna. Finns det inte kunniga medarbetare med rätt kompetens som kan säkerställa anläggningarnas funktion med hänsyn tagen till miljö och hälsa, ja då spelar det ingen roll hur mycket nytt som byggs.