Ett torrt Europa väntar på regn

I mitten av juni samlades dricksvattenkommittén (EU1) inom den europeiska samarbetsorganisationen för vattenfrågor, EurEau, för ett av sina tre årliga möten. På agendan fanns bland annat hantering av torka och med fjolårets extrema torka som kuliss diskuterades nuvarande läge och de åtgärder som tagits för att undvika att historien upprepar sig i år. Birger Wallsten, dricksvattenexpert på Svenskt Vatten och representant i EU1, upplevde trots ett ansträngt vattenläge att det råder viss tillförsikt runtom på kontinenten. - Det är ingen katastrofsituation än, men däremot är det många som väntar på regn. De torra åren som varit har bidragit till att man är fullt medveten om problematiken och även de metoder som finns för att motverka ett katastrofläge, säger han.

Under fjolårssommaren avlöste skräckrubrikerna om torkan varandra och bristen på regn låg som ett ständigt närvarande orosmoln över kontinenten. I en rapport från Copernicus, EU:s jordobservationsprogram, befann sig 47% av Europa i varningstillstånd i augusti 2022. Bland de värst drabbade länderna fanns Italien, Spanien, Tyskland och Frankrike, och just dessa länder höll föredrag under det möte i EU 1 som hölls i den estniska huvudstaden Tallinn i mitten av juni. På plats befann sig Svenskt Vattens dricksvattenexpert Birger Wallsten och han vittnar om en helt ny spelplan.

- Klimatförändringarna ger oss helt andra förutsättningar. Samtidigt råder samförstånd mellan länderna och vi vet att situationen med återkommande torka måste hanteras, förklarar han.

Både bekanta och nya metoder

På Copernicus hemsida kan man följa det nuvarande torkaläget i Europa. Kartan visar tydligt att ett av de länder som just nu är hårdast drabbat är Spanien och på plats i Tallinn fanns representanter från det hårt ansatta Katalonien och höll ett föredrag. De berättade att de dels använder sig av avsaltning för att öka vattenresurserna, dels om en nyare metod.

- Renat vatten från ett avloppsreningsverk ska pumpas upp tillbaka i floden som är tillrinningsområde till en av vattentäkterna för att sedan gå genom systemet på nytt, berättar Birger.

Annars menar Birger att det råder konsensus kring hur vattensituationen ska hanteras – i de allra flesta fall rör det sig om läckagereduktion, diskussioner kring hållbar vattenanvändning och VA-taxans uppbyggnad. Nästan alla närvarande länder lade stor tonvikt vid utbildning och information, däribland Frankrike som lanserat en nationell kommunikationskampanj.

- Ganska genomgående jobbar man på ett liknade sätt som vi gör i Sverige i form av upplysning om vattenbesparing och hållbar vattenhantering. Min upplevelse är att vi kommit ganska långt med våra budskap och vårt påverkansarbete. Sen är det naturligtvis skillnad när man ser på folkmängd och förutsättningar, berättar Birger.

Resursfördelning – en nyckelfråga

Under våren har Svenskt Vatten vid ett flertal tillfällen lyft vikten av en nationell vattenresursstrategi, inte minst i blå färdplan. Även i övriga Europa går frågan om hur resursen ska fördelas vid en bristsituation som en röd tråd genom diskussionerna, inte minst lyftes frågan av Italien.

- Det är inte bara dricksvatten som behöver prioriteras i de här länderna utan även jordbruk och kylvatten till industrier är av stor vikt, säger Birger.

Trots de stora och invecklade frågorna ser han dock att det råder förhållandevis lugn på de flesta håll, något som emellertid kan ändras fort. För Birger står det klart att de här diskussionerna länderna emellan ger avkastning i form av erfarenhetsutbyte och metodikdiskussioner, men kanske framför allt för att inse att vi alla sitter i samma båt – och att det är klimatet som står vid rodret.

- Vi står alla inför de här utmaningarna och precis som här hemma beror framtiden på hur vädret utvecklar sig framöver. Vi är många som hoppas på regn, avslutar han.