Avloppet är ingen papperskorg

Fettberg, stopp och stora kostnader för samhället. Skräp som spolas ned i avloppet har länge orsakat stora problem. Under den senaste tiden har diskussionen om spolbara produkter återigen blivit aktuell. För Svenskt Vattens expert inom avlopp och miljö, Klara Westling, är det tydligt vad som gäller. – Det är bara kiss, bajs och toalettpapper som ska spolas ned i toaletten. Övrigt avfall ska läggas i en papperskorg, säger hon.

Sedan årsskiftet är det inte längre tillåtet enligt lag att spola ner fett i avloppet. Skräckhistorier om fettberg i Londons avlopp verkar ha satt sina spår och stelnande fettrester kan få stora följder för avloppssystemet, men det största problemet är fortfarande skräp. Framför allt spolas våtservetter ned i toaletter och orsakar stopp i såväl avloppsnätet som i pumpstationer. Vissa våtservetter har märkningar som kan orsaka förvirring, exempelvis ”spolbara” eller ”nedbrytbara”, men enligt Klara hinner dessa inte brytas ned i avloppet utan orsakar stora problem i form av stopp och försvårad rening i avloppsreningsverken.

–  Totalt rensas ungefär 1 kilo skräp per person och år i reningsverken i Sverige. I stället för att slänga skräp i toaletten skulle jag tipsa om att ha en papperskorg i badrummet där avfall kan läggas. Vi har ingenting emot användningen av våtservetter, men de ska inte spolas ned i toaletten oavsett vad förpackningen säger, förklarar hon.

Under helgen medverkade Klara i P1 Morgon tillsammans med företrädare för Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) och Käppalaförbundet. På SVOA lägger man mellan 1 och 1,3 miljoner årligen för att rensa stopp – endast i pumpstationerna. Och det är inte bara VA-organisationerna som kan få betala ett högt pris för nedspolningen av skräp. I slutändan kan de arbetsinsatser som krävs för att rensa avfall orsaka att VA-taxan höjs – och då hamnar notan i knäet på VA-kollektivet.