Investeringsgap, PFAS och säkerhet – Europas vatten på agendan i Bryssel

Vatten är vår mest grundläggande naturresurs. Europas konkurrenskraft, livsmedelsproduktion och motståndskraft vilar tungt på en välfungerande vattenförsörjning. När avloppshantering och dricksvattenproduktion fallerar stannar restauranger, hushåll, förskolor och industrier. Sammantaget behövs en robust infrastruktur och god förvaltning av våra vattenresurser.

EurEau ger en stark röst

Utmaningarna som Europa står inför påverkar de svenska VA-organisationerna i högsta grad. EurEau, som representerar Europas VA-organisationer med ansvar för vatten och avloppstjänster för över 400 miljoner européer liksom för industrier och näringsliv, utgör här en stark röst.

– De beslut och strategier som kommissionär Roswall lägger fram har direkt påverkan på hela Europas vattensektor. Eftersom Roswall och hennes kabinett uppvaktas hårt av andra intressen, är det oerhört viktigt för oss att både stödja och påverka kommissionen med väl underbyggda argument, vår röst måste höras, säger Pär Dalhielm.

En rad insikter och behov

Bland det som diskuterades finns några centrala insikter och behov framåt:

• Investeringsgapet måste täppas till. Det saknas cirka 26 miljarder euro årligen i investeringar i Europas vatteninfrastruktur. Hur länge klarar vi att upprätthålla fungerande system och hur stänger vi gapet? Detta påvisar betydelsen av principen ”förorenaren betalar”. Rent konkret innebär det att säkerställa införandet av EPR (Extended Producer Responsibility) och att läkemedels- och kosmetikaindustrin bidrar finansiellt till avancerad avloppsrening.  
• PFAS – behov av förbud och åtgärder vid källan. EU-kommissionen uppskattar att kostnaden för PFAS-rening av dricksvatten uppgår till omkring 15 miljarder euro per år. Det är varken moraliskt eller ekonomiskt försvarbart att vattensektorn och vanliga medborgare ska finansiera reningen av andras utsläpp. Förorenaren måste betala och användandet av PFAS måste förbjudas.
• Vattenkvalitet och vattenkvantitet. Försämrad vattenkvalitet begränsar användningen, skapar bristsituationer och driver upp reningskostnaderna. Vattenkvalitet är inget särintresse. Det handlar om säkerhetspolitik, konkurrenskraft och hushållens tillit till samhällets mest grundläggande försörjningssystem. EU:s ambition att bli mer självförsörjande av kritiska mineraler får därmed inte äventyra Europas förmåga att försörja samhället med vattentjänster. Det riskerar urholka både försvarsvilja och tilltron till kritiska samhällsfunktioner.

Europa behöver öka takten. Att framtidssäkra våra vattenresurser är inte bara en miljöfråga. Det är en strategisk investering i vår gemensamma motståndskraft och konkurrenskraft. Målkonflikter mellan samhällsintressen är inget nytt och här måste vi bidra med konstruktiva lösningar. Men en sak står klar, inget land klarar utveckla sin konkurrenskraft, motståndskraft eller samhällsutveckling utan fungerande vattentjänster.  

Initiativ på svensk nivå

På nationell nivå har Svenskt Vatten tagit flera initiativ runt ovanstående utmaningar, däribland dessa:

• Vi har varit högst delaktiga i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag gällande införandet av Avloppsdirektivet och EPR.
• Vi har nyligen genomfört dialog med både Försvarsmakten och andra myndigheter för att stärka Sveriges arbete med PFAS.
• Vi har tagit initiativ till ett nationellt högnivåmöte gällande den potentiella målkonflikten mellan omfattande utvinning av kritiska mineraler och påverkan på våra vattenresurser. Runt bordet samlade vi både industri, departement och närmast berörda myndighetschefer.

På bilden: Brian Murphy, vice president EurEau, Jessika Roswall, EU-kommissionär, Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten och president EurEau, Oliver Loebel, vd EurEau.