Pågående SVU-projekt

Pilotförsöken med teknikkombinationen GAK–AIX på Kungsängsverket är unika i svensk VA-kontext och syftar till att ta fram beslutsunderlag inför framtida kvartär rening på anläggningen och på andra reningsverk. Reningen omfattar avskiljning av såväl läkemedelsrester som PFAS. Förutom reningseffektivitet kommer även resursförbrukning, ytbehov, drift- och investeringskostnader samt driftsäkerhet utvärderas.

Syftet med uppdraget är att ge Svenskt Vatten ett underlag för att kunna ta fram nyckeltal som mäter VA-organisationers satsningar på FoI-arbete.

Generella slutsatser av arbetet är att livslängd och samma funktion är bästa strategin, gamla rör kan bli nya rör, centrala kvalitetsfaktorer är viktigt att kontrollera samt att man bör avvakta bred användning av återvunnen plast i VA-ledningar till dess mer forskning och utvecklade provningsmetoder genomförts.

Fortsättning på SVU+AI projektet, 10% medel

- En validerad metod för att automatiskt kvantifiera noggrannheten på onlinegivare så att driftpersonal kan välja rätt ambitionsnivå på underhåll och mätnoggrannhet.- Bättre nyttjande av arbetstid hos instrumenttekniker och labbpersonal genom ett medvetet och väl avvägt rengörings- och kalibreringsintervall hos givare.- I förlängningen så stärker en kvantifierad och väldokumenterad datakvalitet välgrundade processbeslut och implementering av digitala verktyg såsom AI och digitala tvillingar.

Projektet bidrar med kunskap om källor till kemikalier och den risk som dessa ämnen bidrar med i avloppsnätet och från utgående avlopp och slam som lämnar reningsverken. Detta kan användas i uppströmsarbete vid diskussion om hantering av kemikalier som bidrar till avloppsvattnets potentiella risk. En förbättrad förståelse av huruvida ämnen reduceras i reningsverket eller fördelas till slammet kan ge värdefull information om vilka ämnen som behöver beaktas gällande spridning av slam på åkermark.

• Sammanställning och bedömning av analysresultat• Förslag för provtagningsplan och analyser för idrifttagandet av jonbytesmassor kolonner för borttagning av PFAS i dricksvattenberedningen• Sammanställning av underlag från Livsmedelsverkets riskvärdering av tributylamin.• Övergripande bedömning av lämpligheten av användning av jonbytesmassor för PFAS beredning

Med tanke på det stora antal aktivslamprocesser vid Sveriges reningsverk (90 % av den Sveriges totala belastning) så har MABR-tekniken stor potential för framtida utbyggnader. Detta projektet kommer att ge en fördjupad förståelse av upphandling, uppstart, drift och optimering av en MABR-anläggning. Rapporten kommer att ge VA-organisationer stöd gällande om MABR är ett lämpligt alternativ i valet av processteknik vid ny-, om- och utbyggnad av ens avloppsreningsverk.

Biogasproduktion bidrar till ett hållbart samhälle och en cirkulär ekonomi. Rötning av avloppsslam är dessutom högaktuellt i VA Sverige då många reningsverk står inför ut-/ombyggnad till följd av nya striktare reningskrav och högre inkommande belastning och i samband med det måste fatta beslut om vad de ska göra med sina rötkammare – bygga ut eller optimera.

Efter avslutat projekt är syftet att andra VA-aktörer ska få tillgång till en kostnadseffektiv lösning att avskilja PFAS i avloppsreningsverk genom att utnyttja luftning. Då denna metod testats på olika typer av vatten kan skumfraktionering i framtiden även användas uppströms för att minska PFAS-halterna hos exempelvis industrier som släpper PFAS i ledningsnätet och därmed även minska PFAS-halter till avloppsreningsverk.

Projektet utvecklar ett AI-drivet verktyg för statusbedömning av avloppsledningar, baserat på en validerad prediktiv modell för att bedöma fel/status på avloppsledningar. Det möjliggör riskbedömningar, prioriterade åtgärdsplaner, underhållsplanering och en kostnadseffektiv översikt av ledningsnätet. Genom att integrera Standardiserat Avloppsindex får svenska VA-organisationer en kostnadseffektiv, enhetlig och jämförbar metod för att analysera, följa upp och optimera underhållet av avloppsnätet.

Ett väletablerat forsknings- och utbildningskluster, där akademi och VA-verksamheter möts. Klustret som nätverk är en förutsättning för samverkan i projektutveckling och forskning, samt för kunskapsutbyten där alla parter bidrar och lär. Forskningen bedrivs på flera nivåer – från grundforskning för att utforska nya metoder som kan möta framtidens förutsättningar och krav, till tillämpad forskning grundad i verkliga och angelägna behov hos VA-organisationerna. (Forts i ansökan)