Hoppa till huvudinnehåll

Återströmningsskydd

Återströmningsskydd är utrustning för att minimera risken att förorenat vatten strömmar tillbaka till dricksvattenledningen och påverkar dricksvattenkvaliteten. Enligt Boverkets byggregler ska man ha återströmningsskydd.

Vilka regler gäller?

Boverket är den myndighet som ansvarar för utformningen av fastighetsinstallationer. I Boverkets byggregler anges att man ska förhindra återströmning av förorenat vatten till system för dricksvatten.

Lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft den 1 januari 2007. I lagen tas frågan om återströmning upp i 18 §: "Huvudmannen är inte skyldig att låta en fastighet kopplas eller vara kopplad till va-anläggningen om fastighetens va-installation har väsentliga brister."

Begreppet "väsentliga brister" innefattar bland annat avsaknad av återströmningsskydd där så krävs. Om detta kan man läsa i propositionen till lagen.

Vägledning till reglerna

Boverkets byggregler och vattentjänstlagen ger alltså ett starkt stöd för att kräva ett ändamålsenligt återström-ningsskydd där det finns risk för återströmning av förorenat vatten.

Rent praktiskt kan det bli svårt då man som VA-huvudman har svårt att vidta åtgärder. En möjlighet är att helt enkelt stänga av vattnet. Men då måste man beakta kraven i annan lagstiftning om att olägenheter för människors hälsa inte får uppträda.

Genom att till exempel förse fastigheten med vatten i tankar eller hänvisa till ett tappställe i närheten kan man undvika olägenheter för människors hälsa. En bedömning får göras för varje enskilt fall.

Vätskekategorier och val av återströmningsskydd

Svenskt Vattens publikation P88 beskriver hur man ska gå tillväga vid val av återströmningsskydd till ett visst tappställe. Förutom att inventera och kartlägga systemet måste man kategorisera vätskan som riskerar att strömma tillbaka in i ledningsnätet samt välja skyddsmodul mot återströmning.

Detta kan ibland vålla vissa bekymmer. Man bör ha i åtanke att standarden SS-EN 1717 är framtagen för att på bästa sätt skydda dricksvattnet mot återströmning av förorenade vätskor. Vid tveksamhet bör man använda sig av försiktighetsprincipen, det vill säga välja en högre grad av säkerhet när man väljer skyddsmodul mot återströmning.

Några exempel på kategorisering av vätskor enligt SS-EN 1717:

Avloppspumpstation

I en avloppspumpstation behöver man ibland utföra spolningsarbeten med vatten från ledningsnätet för dricksvatten. Eftersom det i en avloppspumpstation finns avloppsvatten med hälsofarliga mikroorganismer (vätska kategori 5) måste anslutningen av spolanordningen utföras med en skyddsmodul mot återströmning som uppfyller kategori 5, i praktiken luftgap (brutet vatten).

När det gäller just hälsofarliga mikroorganismer är det viktigt att tänka på att ingen typ av ventil kan skydda mot att till exempel bakterier vandrar tillbaka in i ledningsnätet för dricksvatten. Därför är det luftgap som måste finnas för att förhindra överföring av smitta.

Sprinkler i fastigheter

Sprinkler i en fastighet kan anslutas på olika sätt. Om det vatten som finns i sprinklersystemet blir stillastående innebär det att vattnet i sprinklersystemet bör kategoriseras minst som kategori 3. Undersökningar har visat att sådant stillastående vatten innehåller halter av vissa ämnen som klart överstiger Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten.

Kärl med dricksvatten för djur

Om man på en gård med djurhållning fyller på olika kärl med dricksvatten för djuren, då bör anslutningen för påfyllnad utföras med en skyddsmodul mot återströmning som uppfyller kategori 5. När djuren dricker ur kärlet överförs mikroorganismer som kan vara hälsofarliga. Därmed blir den vätska som finns i kärlet klassad som kategori 5, och valet av skyddsmodul mot återströmning blir i praktiken luftgap.

Välj skyddsmodul enligt SS-EN 1717

När man kategoriserat vätskan är det möjligt att enligt SS-EN 1717 välja rätt skyddsmodul mot återströmning. Svenskt Vatten rekommenderar att SS-EN 1717 följs vid valet.