Hoppa till huvudinnehåll

Vattnets kretslopp

Vi dricker samma vattenmolekyler som dinosaurierna drack och det vatten som vi använder i dag är ett lån från kommande generationer. Jordens vatten förbrukas inte. Det lånas, används och återförs till vattnets eviga kretslopp.

I Sverige har vi god tillgång på rent vatten. Hela 9 procent av Sveriges yta utgörs av sjöar och vi använder endast 0,5 till 1 procent av det sötvatten som finns tillgänligt. Det har gjort att många som bor i Sverige tar rent vatten för givet. För att säkerställa att vi har tillgång till rent vatten även i framtiden måste vi ta ett gemensamt ansvar.

Två kretslopp beroende av varandra

Vattnets kretslopp är nära knutet till näringsämnenas kretslopp, därför brukar det kallas för det dubbla kretsloppet. 

Vattnets kretslopp

Vattnet finns överallt omkring oss, illustrerat till höger på bilden ovan.

Vattnet faller ned som nederbörd, regn eller snö, och rinner ut i sjöar och hav eller ner genom jorden till grundvattnet. Av solens värme dunstar vattnet och stiger upp mot himlen som vattenånga. Ångan kyls ner och bildar moln med små, små vattendroppar som kolliderar och slås samman för att till slut falla ner som nederbörd igen. 

Det vatten som ska bli vårt dricksvatten hämtas från en vattentäkt. Därefter renas det i ett vattenverk och levereras som dricksvatten via ledningsnät och vattentorn till en kran nära dig. Det använda dricksvattnet rinner ut i avloppet via avloppsledningsnät till reningsverket. Där renas det i flera steg innan vattnet återlämnas till naturen och spolas ut i ett vattendrag, en sjö eller havet. 

Näringsämnenas kretslopp

Näringsämnen rör sig mellan stad och land i ett ständigt växtnäringsflöde, illustrerat till vänster på bilden ovan.

Genom att röta den restprodukt som uppstår när mull och näringsämnen avskiljs i avloppsreningsverket produceras det dels biogas som är ett utmärkt fordonsbränsle och dels en växtnäringsprodukt, slammet. Rötning är en naturlig process där organiska material bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö. Reningsverken har blivit så bra på producera biogas från slammet att de tillsammans är en av landets största biogasproducenter. Om du åker buss driven på biogas är chansen stor att det är lokalt producerat av ett reningsverk. 

Två näringsämnen som avskiljs i reningsverken är fosfor och kväve. Alla levande organismer behöver dessa ämnen men våra vattendrag, sjöar och hav mår inte bra av för mycket fosfor och kväve. Det leder till övergödning och syrebrist. Reningsverken kan avskilja nästan all fosfor och delar av kvävet innan vattnet släpps ut igen. Vid avskiljningen blir de en del av slammet och ett slam av god kvalitet kan användas som gödsel på våra åkrar.  

På åkrarna odlas sedan grödor, som skördas, blir mat och konsumeras av oss människor. Bönderna arbetar hårt för att säkerställa att den fosfor och kväve som används stannar på åkern och inte läcker ut i vattnet. Men eftersom fosfor och kväve både behövs och finns i mat - och är helt nödvändigt även för människan - så får vi människor i oss det varje gång vi äter. Sedan kissar och bajsar vi ut fosfor och kväve i toaletten, vilket innebär att vi för tillbaks det till vattnets kretslopp och näringsämnena hamnar återigen i reningsverken.