Hoppa till huvudinnehåll

Vattentermer

Vad betyder alla dessa fackord?
Som i de flesta branscher svänger sig även vi som jobbar med dricksvatten och avloppsvatten med fackord. Här kommer lite förklaringar.

Antibakteriella ämnen

Ämnen som tillsätts i produkter för att motverka bakterieväxt och därmed dålig lukt. Vanligast är triclosan och silver och exempel på produkter där de tillsätts är kläder, skor, hushållsartiklar och hygienprodukter. Dessa ämnen är farliga för vattenlevande organismer, försämrar möjligheterna till kretslopp av näringsämnen från stad till land.

 

Askorbinsyra

C-vitamin som kan handlas på apotek och i livsmedelshandeln. Tar bort smaken av klor från ditt kranvatten.

 

Avloppsvatten

Allt använt, smutsigt vatten som når våra reningsverk via avloppsrören. Det består av spillvatten och i flera av de största städernas centrala delar, också av dagvatten och dräneringsvatten.

 

Biogas

Ett gasformigt biobränsle som bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Det kan utvinnas ur olika material, till exempel från reningsverkens slam, från matavfall  och från gödsel från jordbruket.

 

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt avrinner  på markytan eller hårda ytor som exempelvis gator, tak och parkeringsplatser. I tätorter med många tak, stora asfalterade ytor och stensatt mark kan det bli stora mängder dagvatten när regnen ökar i längd och i intensitet.

 

Dricksvatten

Det vatten du får i kranen och som används som dricksvatten men också till mycket annat.

 

Dräneringsvatten

Vatten från mark runt husgrunder och annan mark som dräneras.  

 

Flockning

För att få bort små partiklar av lera och smuts i vattnet tillsätter man flockningsmedel i vattnet. Det gör att smutsen klumpar ihop sig.

 

Fosfor

Ett grundämne som är nödvändigt för alla levande celler hos växter, djur och människor och ingår i kemisk bunden form i vårt DNA. Fosfor behöver finnas och finns naturligt i vår mat och finns därför även avloppet från toaletterna. Fosfor från åkrar och hushåll orsakar övergödning och algblomning i våra sjöar och hav. I reningsverken renas numera 95-98%. Eftersom fosfor är en fossil och ändlig resurs behöver fosforn som renas bort i reningsverken användas igen och återföras som gödning för växande gröda i åkermark, istället för att tillföra ny mineralgödselfosfor som bryts i gruvor.  I ett hållbart samhälle behöver vi hitta bra och säkra sätt att ha ett kretslopp av fosfor från stad till land.  

 

Giftfri miljö

Inga ämnen som människan tillverkat eller som utvunnits ur marken eller gruvor ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

 

Eller som de svenska Riksdagen skriver:

"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."

God vattenstatus

Innebär god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. Vattenförvaltningens mål är att uppnå god vattenstatus 2015, eller senast 2027 genom samarbete inom vattendrag och sjösystem och över nationsgränserna.

 

Grundvatten

En råvattenkälla som finns under jorden. Grundvattnet bildas när vattnet sakta rinner ner genom marken. När vattnet når en ogenomtränglig yta magasineras det där, och när det senare används i vattenproduktionen kan det vara några veckor eller flera tusen år gammalt beroende på akviferernas (grundvattenmagasinens) uppbyggnad.

 

Hydrologiska kretsloppet

Ett annat ord för vattnets kretslopp, det vill säga vattnets ständiga rörelse mellan hav, atmosfären, landområde, grundvatten och levande organismer

 

Kemikalier

I vårt moderna samhälle använder vi många kemiska ämnen för att vardagen ska fungera. De allra flesta av de kemiska ämnena som vi använder i vår vardag är ofarliga, men det finns samtidigt många farliga ämnen bland kemikalierna vi använder – och som inte reningsverken kan rena. Det ställer ökade krav på både industrin och allmänhet att byta ut de farliga och svårnedbrytbara ämnena till mindre farliga ämnen. Välj alltid produkter som inte innehåller miljöfarliga kemikalier, ett sätt för hushållen att göra det är att alltid använda miljömärkta hushållsprodukter.

 

Klor

Ett grundämne som bland annat används som desinfektionsmedel.

 

Kloramin

(Mono)kloramin är ett svagt desinfektionsmedel som används för att dämpa och förhindra tillväxten av bakterier i vattenledningarna.

 

Konstgjort grundvatten

Grundvatten som framställs genom att låta ytvatten passera ett markgruslager, till exempel en grusås.

 

Kväve

Ett grundämne som finns i proteiner som vi behöver äta dagligen. Efter användning av proteinerna i kroppen kissar vi ut kvävet och därför finns det mycket kväve i toalettvattnet. Kväve från hushåll och jordbruk orsakar övergödning och algblomning i våra hav. De flesta större reningsverk renar idag bort 50-80% av kvävet. I ett hållbart samhälle behöver vi hitta bra och säkra sätt att öka kretsloppet av kväve från stad till land.

 

Ledningsnät

Rör som leder dricksvatten från vattenverken och avloppsvatten till reningsverken samt avleder dränerings- och dagvatten från husgrunder, gator och torg.

 

Metangas

Metan är den största beståndsdelen i fossil naturgas och i biogas, vilka båda används som bränsle.

 

Ozon

Används ibland istället för klor vid produktion av dricksvatten för att rena vattnet från eventuella smittoämnen. Ozon kan också användas som en avslutande avancerad reningsmetod i reningsverk för att bryta ned organiska ämnen.

 

Råvatten

Det vatten som vattenverken använder för att producera dricksvatten, kan vara antingen ytvatten eller grundvatten.

 

Rötgas

Ett annat namn på biogas.

 

Rötning

Rötning är en naturlig process där organiska material bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö, och biogas bildas.

 

Sandfilter

Under dricksvattenproduktionen silas vattnet genom flera lager av sand i en bassäng för att renas. Man härmar naturen där vattnet vid grundvattenbildning silas genom marken.

 

Sedimentering

En del i processen att rena avloppsvatten. I sedimenteringsbassängen sjunker smutsen till botten, där stora skrapor samlar ihop smutsen.

 

Silning

En del i processen att rena dricksvatten. Sjövattnet silas i finmaskiga silar, så att fisk, vass och sjögräs inte följer med vattnet som ska renas. 

 

Slam

En restprodukt från reningsprocessen vid ett reningsverk. Används till stor del för biogasproduktion och ett slam av god kvalitet kan också användas som gödsel på åkermark.

 

Skyfall

Häftiga regn som det allmänna rörsystemet för dagvatten inte kan hantera och som orsakar skador för samhället och dess invånare.

 

Spillvatten

Spillvatten är avloppsvatten från hushåll, skolor, arbetsplatser, handel och service, det vill säga allt som spolas ner i toalett eller avlopp.

 

Ultraviolett ljus

Används vid produktion av dricksvatten för att rena vattnet från eventuella smittoämnen.

 

Vattendirektivet

EU:s ramdirektiv för vatten som bestämmer vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten.


Vattenförvaltningen

De svenska reglerna för att införa och arbeta med EU:s ramdirektiv för vatten

 

Vattentäkt

Grundvatten eller ytvatten där vattenverken hämtar sitt råvatten.

 

Vattenverk

Anläggning där råvattnet renas och kontrolleras till ett säkert dricksvatten.

 

Ytvatten

Ytvatten är det vatten som finns i sjöar, vattendrag, hav och våtmarker. I Sverige finns det gott om ytvatten som kan användas för produktion av dricksvatten. 

 

Övergödning

Uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena fosfor och kväve kommer ut i mark och vatten. Detta leder till ökad tillväxt av alger i sjöar och hav som leder till ökad grumlighet i vattnen och algpåväxt, och när de bryts ner, kan leda till syrebrist i vattnet. Det förekommer framförallt i de vatten som ligger i tätbefolkade eller jordsbruksdominerade områden.