Plaströr för distribution av dricksvatten

Plast är det material som dominerar vid nyläggning av allmänna dricksvattenledningar. På den här sidan kan du läsa om certifiering av plaströr, risker för att material skall påverka dricksvatten och om myndigheternas roll.

Det finns idag inga krav på material i kontakt med dricksvatten. Detta är ett problem eftersom det är uppenbart att material i hög utsträckning kan påverka dricksvattenkvaliteten. Exempel på detta är bly som diffunderar ut från kranar och urlakning från plastmaterial.

I Europa pågår ett arbete med att ta fram metoder för att kunna bedöma hygieniska/hälsomässiga aspekter för material i kontakt med dricksvatten (EAS = European Acceptance Scheme). I EAS ingår bland annat bedömning av plaströr som används i distributionsnätet för dricksvatten. När EAS-arbetet kommer att vara klart är ovisst.

Fram till dess finns andra system för kvalitetskontroll. I Sverige finns certifieringsorganet INSTA-CERT, som bland annat certifierar plaströr med det nordiska märket NORDIC POLY MARK.

För dig som vill lära dig mer om hur det fungerar med plaströr för dricksvattendistribution är nn bra introduktion artikeln Plaströr i ledningsnätet för dricksvatten (Svenskt Vatten 1-2005).

Urlakning av ämnen från plaströr i distributionsnätet för dricksvatten?

Under 2003-2005 pågick intensiva diskussioner om urlakning av organiska ämnen från plaströr. Bakgrunden var framför allt två studier, en norsk och en dansk. Försöken genomfördes i laboratorieskala och visade på avsevärd urlakning.

Med bakgrund av en studie som påvisat att plaströr kan släppa ifrån sig organiska ämnen till dricksvatten genomförde man i Danmark 2004-2005 en stor fältundersökning med syfte att undersöka urlakning av ämnen från plaströr. Resultatet av den danska fältundersökningen bekräftar vad man tidigare ansett, att det är säkert att använda godkända plaströr för distribution av dricksvatten.

DANVA kommenterar rapporten och rapporten i sin helhet, Dansk fältundersökning, slutrapport hittar du hos Miljöstyrelsen i Danmark. Miljöstyrelsen är Danmarks motsvarighet till Naturvårdsverket. De aktuella dokumenten och länkarna hittar du till höger.

Även i Sverige har ämnet varit uppe till debatt. I Överdrivet giftlarm för plaströr (VVS Teknik & Installation april 2004) kan du läsa lite om vilka ämnen som påträffats och i vilka halter. Artikeln belyser bland annat att halterna av vissa ämnen som påvisats är så låga att det krävs en daglig konsumtion motsvarande 3 miljoner liter vatten om dagen för att komma upp i de halter där man börja misstänka kroniska effekter.

Myndigheternas ansvar

Dricksvatten är ett livsmedel. I riksdagen sorterar dricksvatten under Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) och i regeringen under Landsbygdsdepartementet. När det gäller myndigheter är det i första hand Livsmedelsverket (vattnets kvalitet) och Boverket (installationer i fastigheter) som berörs.

Svenskt Vatten anser att Regeringen bör utse en myndighet (till exempel Livsmedelsverket eller Boverket) som ansvarar för bedömning av de hygieniska och hälsomässiga kraven på material i kontakt med dricksvatten och har skrivit flera brev till jordbruksdepartementet i frågan.