Hoppa till huvudinnehåll

Bygglov medgavs trots dagvattenproblem

Trots att den nya bebyggelsen skulle göra att dagvattenflödet ökade på fastigheten i ett översvämningsdrabbat område fanns enligt Mark- och miljööverdomstolen inte hinder för att medge bygglov.

- Detta visar att frågan om hur dagvatten ska omhändertas är central, från översiktsplaner, områdesbestämmelser och detaljplaner till förhandsbesked och bygglov, säger Svenskt Vattens jurist Annika Carlsson.

Vad handlar tvisten om?

Kommunen hade beviljat ett bygglov på en fastighet utanför detaljplan där det fanns dokumenterade problem med dagvattnet. Grannfastighetens ägare överklagade bygglovet med invändningen att fastigheten på grund av dagvattensituationen var olämplig för bebyggelse. De framhöll att deras fastighet översvämmats 72 gånger sedan 2012 och att dagvattenproblematiken inte utretts tillräckligt för bygglovet.

Kommunens bygg- och miljönämnd som beviljat bygglovet hänvisade till utredningar som gjorts inför förhandsbeskedet. Enligt dem var fastigheten inte olämplig för bebyggelse. Fastighetsägarna som fått bygglovet menade att dagvattenproblematiken på grannfastigheten inte skulle påverkas av den nya bebyggelsen.

Både länsstyrelsen, som första instans, och Mark och miljödomstolen, som andra instans, slog fast att invändningen om bebyggelsens olämplighet redan prövats i förhandsbeskedet vilket vunnit laga kraft och därför inte kan prövas igen. I övrigt ansågs att det inte framkommit någon omständighet som utgör hinder för bygglov.

Domen överklagades till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) som angav att man håller med i MMD:s bedömning och att det som återstod att pröva i MÖD var om övriga förutsättningar för att bevilja bygglov var uppfyllda.

Vilka argument fanns det?

Placering och utformning av byggnadsverk får inte ske så att det kan medföra en betydande olägenhet för omgivningen, enligt Plan- och bygglagens (PBL) andra kapitel nionde paragaf. En obebyggd tomt ska bebyggas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärden och så att betydande olägenheter inte uppkommer för omgivningen.

MÖD skriver att när man bedömer vad som utgör betydande olägenheter ska man ta hänsyn till förhållandena på den aktuella platsen. Det är exempelvis naturligt att dagvatten från en högre belägen tomt i viss utsträckning rinner ner till lägre belägna tomter i kraftigt sluttande terräng.

Om det redan finns problem med dagvatten på en tomt där någon sökt bygglov kan mer utredning behövas för att bedöma om ny bebyggelse kan ge betydande olägenhet. I det aktuella fallet var det visat att bebyggelsen skulle medföra ökade dagvattenflöden och det var känt att det fanns dagvattenproblematik i området. De ökade flödena behöver tas om hand på fastigheten för att inte orsaka skador på omgivande fastigheter.

MÖD skriver att det endast är de extra flödena som orsakas av den ändrade markanvändningen som omfattas av bedömningen. De olägenheter i form av dagvatten som redan fanns på fastigheten som orsakats av områdets topografi och de omkringliggande fastigheternas belägenhet behöver inte lösas för att bygglov ska kunna beviljas. De olägenheterna finns oavsett om tomten bebyggs eller inte.

Det bedömdes att dagvattnet kunde fördröjas inom tomten och att de ökade flödena kunde lösas utan betydande olägenheter för kringliggande fastigheter. Anslutning skulle ske till det kommunala dagvattensystemet.

MÖD påpekade att om problem med ökade mängder dagvatten från fastigheten uppstår efter det att byggnationen uppförts så kan Bygg- och miljönämnden i egenskap av tillsynsmyndighet pröva om betydande olägenhet föreligger och kan i så fall senare besluta om åtgärder enligt PBL.

Slutgiltig dom

MÖD bedömde att det inte förelåg något hinder mot att bevilja ansökt bygglov och överklagan avslogs.