Hoppa till huvudinnehåll

Sverige stäms i EU-domstolen för brott mot avloppsdirektivet

EU-kommissionen har meddelat att den avser att stämma Sverige i EU-domstolen. Den anser att Sverige bryter mot EU:s avloppsdirektiv vars 30 år gamla krav i mångt och mycket numera är irrelevanta.

I flera avseenden är kommissionen ute i fel sak. Flera av de anklagade orternas reningsverk uppfyller kraven, exempelvis Borås som nyligen efter miljardinvesteringar tog ett helt nytt reningsverk i drift. Stadens reningsverk hade svårt att följa kraven när det moderna effektivare reningsverket skulle fasas och trimmas in under full drift för att ersätta det gamla. Andra kommuner har trots bristerna i statens tillämpning varit solidariska med regeringen. De har efter ett möte med förra miljöministern vidtagit åtgärder, trots att vi anser att EU-kommissionen har fel. Men Svenskt Vatten och SKL har tillsammans med flera berörda kommuner ställt krav på regeringen att ersätta de kommunala VA-huvudmännen för merkostnader som de egentligen inte är ansvariga för, oavsett utgång i EU-domstolen.

En del av stämningen handlar om hur svenska myndigheter tolkat och infört direktivets regler om kallt klimat. Reglerna ger rätt till undantag från kravet på biologisk rening av syretärande ämnen (BOD7) för att sådan rening fungerar sämre i kyla.

EU-kommissionen tolkar kallt-klimat-reglerna bokstavligt, alltså att reningsverket måste finnas minst 1 500 m.ö.h. (meter över havet) eftersom Sverige anser att det är lika kallt i Norrland som på den höjden på kontinenten. Regeringen förhandlade inte direktivets orimligheter inför EU-medlemskapet 1995.

Sverige har visat att vattenkvaliteten i stora norrlandsälvar inte påverkas av så små BOD-utsläpp. Problemet med bokstavstolkning som inte tar hänsyn till nytta och proportioner är att om ett reningsverk funnits 1 495 m.ö.h. hade heller inte det haft rätt till undantag, trots att det är lika kallt där som 5 meter högre upp. Får EU-kommissionen rätt av formaliaskäl blir konsekvensen att små norrlandskommuner ska, utan miljönytta, investera i teknik av enbart formaliaskäl.

Direktivets krav på att kontrollera utsläpp av kemisk syreförbrukning (COD) med en metod som bygger på kvicksilver är föråldrat och Sverige har sedan länge övergivit det som tillståndsvillkor, men kravet finns kvar i direktivet.

Andra aspekter är att svenska utsläppskrav i tillståndsvillkor för kväve, fosfor och BOD är tuffare och modernare formulerade än i direktivet. Eftersom kontrollmetoden måste anpassas efter utsläpps-kravens utformning gör reningsverk och myndigheter inte exakt som det står i direktivet, vars kontrollregler är anpassade efter hur direktivets mindre tuffa utsläppskrav är formulerade. Svensk miljölagstiftning sätter miljönytta och relevans främst. Det anser EU-kommissionen är fel. Enligt den ska reningsverk och myndigheter göra som det står i direktivet utan hänsyn till relevans och nytta i Sverige.

EU-kommissionens agerande är byråkratiskt, formellt och meningslöst. Formalia, principer och att få rätt är viktigare för EU-kommissionen än det är att skydda miljön på ett miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt relevant sätt. Detta är Svenskt Vattens slutsats, också i ljuset av att EU-kommissionen under 2019 ser över avloppsdirektivet för att den vet att de 30 år gamla kraven är föråldrade, ändå driver den på om kraven i domstol. Helt fel väg att gå för att EU ska fortsätta inge förtroende och vara viktigt tycker Svenskt Vatten som ser fram mot ett nytt avloppsdirektiv med skarpa och relevanta regler som ger bra miljönytta.

Läs mer