Slamutredningen, vad händer nu?
Det är nu ett drygt år sedan utredningen Hållbar slamhantering SOU 2020:3: presenterades. Utredningen konstaterade att det inte finns någon evidens för att förbjuda all slamspridning på jordbruksmark. I praktiken föreslogs att även fortsättningsvis använda slam av hög kvalitet.
Så här sammanfattar utredningen:
”Evidensen för att ett totalförbud är nödvändigt saknas dock, forskningen har inte kunnat belägga att slamgödslade grödor ger hälsopåverkan eller påverkar ekosystemen i jordbruket på ett negativt sätt. Klara belägg finns däremot för att slamgödning tillför växtnäring och mullämnen som jordbruket efterfrågar.”
Regeringen skickade utredningen på remiss under våren 2020 och fick in över 100 svar, av vilka två tredjedelar var positiva till att kvalitetssäkrat slam ska kunna spridas på jordbruksmark också i framtiden (det menar bl.a Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Ekologiska Lantbrukarna, Avfall Sverige, Chalmers och WWF).
Och vad sker nu?
Anders Finnson på Svenskt Vatten berättar att det finns risk att det kommer ta tid innan nya regler är på plats.
- Inom EU ska man utvärdera det gamla slamdirektivet från 1986, och den utvärderingen väntas vara klar under tredje kvartalet i år. Då kan det mycket väl komma ett beslut om att öppna upp direktivet för en revidering. Det är ganska rimligt att anta att den svenska regeringen kommer att invänta vad som sker i EU, säger Anders Finnson.
Vår nya klimat- och miljöminister Per Bolund (mp) är den åttonde ministern som under dryga två decennier hållit på med en ”översyn” av slamfrågan. Och ännu har alltså inget hänt med lagstiftningen.
Bolund kommenterade nyligen slamfrågan i en intervju i Aktuell Hållbarhet (23/2). Han uttryckte sig tveksam till både slamanvändning på åkermark och till Revaqs förmåga att få fram ett miljövänligt slam.
- Vi är onekligen nyfikna på vilka nya vetenskapliga underlag hans uttalande baserar sig på! Den utredning som nu ligger på Bolunds bord slog ju fast att det saknas evidens för en sådan hållning. Vi har kontaktat departementet och förväntar oss en dialog, säger Anders Finnson.
Om det visar sig att denna process drar ut ännu mer på tiden, och att det kommer att ta ytterligare många år innan det kommer nya lagar och regler, vad betyder det för Revaq?
- Att Revaq är viktigare än någonsin! Förbättrings- och uppströmsarbetet fortsätter. Vi kommer varje dag ha fortsatt slam att hantera, och det gör vi på bästa sätt genom att arbeta för fortsatta hållbara kretslopp. Vi hoppas på flera lovande metoder för återföring av fosfor, kväve och biokol men det är samtidigt så att Revaq kommer vara ett av de dominerande sättet att återföra fosfor, mull och näringsämnen till åkermarken även under de närmaste tio till femton åren, säger Anders Finnson.
Läs vidare Hållbar slamhantering SOU 2020:3