Hoppa till huvudinnehåll

Populär gel och spray ett hot mot miljön

Läkemedelsverket måste besluta om att receptfri försäljning av gel och spray som innehåller diklofenak snarast upphör på apotek, i dagligvaruhandel och bensinmackar. Det skriver flera debattörer.

Diklofenak är ett läkemedel mot smärta och inflammation i leder och muskler och finns i form av tabletter, gel, spray och för injektion. Diklofenakgel säljs receptfritt under ett tiotal varumärken, bland annat som Voltaren Gel, Eeze och Diclofenac Orifarm. Före 2020 kunde också diklofenaktabletter köpas receptfritt i vissa styrkor på apotek, livsmedelsaffärer och bensinmackar. Läkemedelsverket beslutade att den receptfria försäljningen av tabletterna skulle upphöra den 1 juni 2020 på grund av ökad risk för hjärtkärl­biverkningar. Samtidigt lät myndigheten gelen finnas kvar för receptfri försäljning, då risken för hjärtkärl­biverkningar bedömdes som försumbar eftersom diklofenak för utvärtes bruk endas tas upp från huden i liten grad.

Den receptfria försäljningen av diklofenak som gel har ökat drygt 300 procent de senaste tio åren och uppgår i år till 2 ton. Endast cirka 6 procent av diklofenak i gelen tas upp genom huden – resten går oförändrat ut i avloppsvattnet till våra vattendrag. Eftersom diklofenak har kemiska egenskaper som gör att det betraktas som ett miljöfarligt ämne gör det oss bekymrade att Läkemedelsverket inte vägde in miljöaspekter i sitt beslut.

Problemen tar dessutom inte slut där. Diklofenak är nämligen mycket svårt att rena även i dagens moderna reningsverk. Endast ett fåtal av alla reningsverk är utrustade med avancerad teknik som kan avlägsna diklofenak. Investeringskostnaden för avancerad läkemedelsrening beräknas uppgå till 6–10 miljarder kronor för 50–100 reningsverk – av Sveriges totalt 1 700 reningsverk. Därför behövs bättre och klokare användning av diklofenak.

I Sverige har Havs- och vattenmyndigheten utsett det miljöskadliga ämnet diklofenak till gruppen särskilda förorenande ämnen och satt gränsvärden för vad som är god vattenkvalitet. På 18 platser i landet har rester av diklofenak uppmätts i nivåer över gränsvärdena för sjöar, vattendrag och kuststräckor. Därtill finns det risk att gränsvärdet överskrids på ytterligare 109 platser. Diklofenak kan bland annat påverka fiskars njurar och i förlängningen den ekologiska balansen i våra vatten. En enda tub med diklofenak räcker för att överskrida gränsvärdet för så kallad god ekologisk status för kustvatten i hela 232 stycken 25-metersbassänger. Även EU-kommissionen bevakar det miljöskadliga diklofenak genom sin så kallade bevakningslista. EU-kommissionen förbereder nu ett beslut om att, på motsvarande sätt som i Sverige, sätta ett maxvärde för diklofenak i europeiska vatten.

Det är inte rimligt att diklofenak i bland annat Voltaren och Eeze ska få säljas receptfritt som gel eller spray.

Åtgärder måste till på flera nivåer. Utöver att apotek, läkare och regioner kan bidra så behövs stora samhällsinvesteringar framgent för att vissa reningsverk ska kunna ta hand om sådana läkemedelsrester. Här ser vi det som självklart att en framtidsinriktad läkemedelsindustri ska vara med och betala där avancerad rening behöver byggas i kommunala reningsverk. EU och Sverige bör därför snarast undersöka hur ett så kallat utvidgat producentansvar kan utformas och införas. Att producenten är med och betalar för reningen måste vara gällande princip.

Läkemedelsbolag som marknadsför diklofenakgel satsar på massiva reklamkampanjer mot allmänheten och via olika medier. Godkänd användning för gelen är behandling av lätt till måttlig smärta i samband med muskel- och ledskador som till exempel sportskador. Effekten av Voltaren Gel på smärta är liten men påvisbar i studier vid denna typ att tillstånd. I sin reklam låter dock företag kunden tro att gelen dessutom är verksam mot kroniska smärtor såsom till exempel artros.

Informationsgranskningsnämnden och Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation har vid upprepade tillfällen fällt reklam från ett visst läkemedelsbolag för vilseledande information. Läkemedelsbolaget gör sig, via sin reklam, alltså inte bara skyldigt till att bidra till miljöskador utan är direkt oärligt. Nu behövs krafttag även mot miljöskadorna.

Diklofenakgel är ett hot mot vattenmiljön. Kundens miljöinformation på förpackningen begränsar sig endast till en rekommendation att lämna in tuben på apotek efter användning. Vi anser att informationen är inkomplett eftersom informationen utesluter att det mesta duschas bort och på så vis hamnar i våra vattendrag via avloppsvattnet. Läkemedelsbolagets egen miljömärkning invaggar dessutom konsumenten i falsk trygghet att företaget skulle ta miljöhänsyn.

Landets läkemedelskommittéer har framfört krav om att information om miljörisker vid användning av diklofenakgel behövs för att kunden själv ska kunna medverka till miljökloka val. Detta behövs inte minst på de försäljningsställen såsom bensinmackar och mataffärer där receptfri diklofenakgel säljs och kunden är utlämnad enbart till företagets bristande information på förpackningarna.

Tillsammans vill vi nu se krafttag mot receptfri diklofenak, både som gel och spray, och föreslår därför att:

  • Läkemedelsverket måste besluta om att receptfri försäljning av gel och spray som innehåller diklofenak snarast upphör på apotek, i dagligvaruhandel och bensinmackar.
  • I väntan på Läkemedelverkets beslut bör apoteken i första hand helt fasa ut försäljningen av receptfri diklofenak. I andra hand placera gel och spray som innehåller diklofenak bakom disk och endast sälja produkten tillsammans med tydlig miljöinformation.
  • Regeringen bör verka för att EU gör det möjligt för medlemsstaterna att besluta om att miljöfarliga läkemedel inte ska få säljas receptfritt.
  • Regeringen bör verka för att EU inför ett utvidgat producentansvar (extended producer responsibility, EPR), för att läkemedelsproducenterna ska finansiera rening av läkemedelsrester i kommunala reningsverk.

Anders Finnson
miljöexpert, Svenskt Vatten
För läkemedelskommittéerna i Sjukvårdsregion Mellansverige:
Björn Ericsson
specialist i allmänmedicin, ordförande i läkemedelskommittén Region Gävleborg
Maria Palmetun-Ekbäck
överläkare, PhD, ordförande i läkemedelskommittén Region Örebro län
Lars Lööf
överläkare, tidigare professor, läkemedelskommittén Region Västmanland
Inge Eriksson
överläkare, ordförande i läkemedelskommittén Region Västmanland
Gunnar Domeij
överläkare, ordförande i läkemedelskommittén Region Dalarna
Lars Steen
överläkare, ordförande i läkemedelskommittén Region Sörmland
Tina Crafoord
överläkare, tillförordnad ordförande i läkemedelskommittén Region Värmland
Torbjörn Linde
överläkare, docent, ordförande i läkemedelskommittén Region Uppsala

Publicerad på SvD Debatt 23 januari 2021