Hoppa till huvudinnehåll

Pengar, folk och organisation behövs för att klara vatten och avlopp

En ny rapport från Svenskt Vatten visar att investeringsbehovet i VA-sektorn har ökat från 16 till 23 miljarder per år. Befolkningen ökar, likaså samhällets krav och klimatförändringen. De största behoven finns i ett gammalt ledningsnät samtidigt som klimatförändringar, nya miljöregler och orimliga skillnader mellan kommunerna ökar kraven både på finansiering, kompetens och kapacitet. Men kloka beslut idag kan också bli steg mot en grön omställning och en verklig cirkulär ekonomi.

Sammanfattning av rapporten

Svenskt Vattens VD Pär Dalhielm och Svesnkt Vattens sakkunnige Mikael Larsson berättar det viktigaste ur rapporten. Vi ber om överseende för att den ena mikrofonen strulade vid inspelning.

Investeringsbehoven fram till 2040

År 2020 låg investeringsutgifterna på 16 miljarder kronor per år. Investeringarna behöver stiga till närmare 23 miljarder kronor per år i dagens penningvärde, varje år till 2040. Det motsvarar en nivå runt 40 procent över dagens, under hela den kommande tjugoårsperioden.

Reinvesteringar i verk och ledningsnät utgör den övervägande delen, nästan 13 miljarder, eller 56 procent. Det finns behov av att ersätta gammalt och utslitet och mest pengar behövs för ledningsnätet, rören i marken.

Nyinvesteringar som beror på ökning och omfördelning av befolkningen, utgör drygt 7 miljarder eller 33 procent av investeringsbehovet. Det är nya ledningar till nya bostäder men också anslutning av befintliga fastigheter, oftast i fritidshusområden under omvandling. Även nya eller utbyggda vattenverk och avloppsreningsverk kan behövas när befolkningen växer eller nya krav, exempelvis för klimatanpassning, tillkommer.

Reinvesteringar beslutar politikerna i kommunen (VA-bolaget) helt själva om. Om utrymmet för investeringar är litet så går det att skjuta det framför sig. Många nyinvesteringar är kommunen enligt lag skyldiga att göra. Det betyder att om utrymmet och kapaciteten är begränsad, då kommer oftast anslutning av nya bostäder före utbyte eller förnyelse av gamla ledningar.

Utmaningarna för att klara av nödvändiga investeringar i vatten och avlopp

De tre stora utmaningarna framöver kan sammanfattas med: Det behövs mer pengar, ny personal med delvis annan kompetens och det behövs en förändrad organisation. Förmågan att klara av investeringar och att även i framtiden kunna säkra hållbara vattentjänster hänger tätt samman med VA-organisationens kapacitet. I klartext krävs det större organisationer med fler medarbetare med rätt kompetens. Särskilt i de små kommunerna kommer detta att vara nästintill oöverstigligt.

Pensionsavgångarna är höga och nyrekryteringen räcker inte till. Samtidigt förändras kraven på vilken sorts kompetens och på vilken nivå som personalen måste ha. Det finns en betydande obalans mellan kommuner, där en del inte får några kvalificerade sökanden medan andra upplever en stenhård konkurrens från andra branscher och sektorer. Skillnaderna mellan olika kommuner kommer att bli än större.

Enligt Svenskt Vatten är förmågan att skapa starka VA-organisationer helt avgörande på sikt. I de allra flesta fallen innebär det att kommuner och bolag behöver utveckla samverkan med andra. En mycket grov förenkling, men med rejäl faktagrund, säger att en VA-organisation behöver ett befolkningsunderlag på minst 50 000 invånare för att klara av sitt uppdrag på ett hållbart sätt - även i framtiden.

Svenskt Vattens förslag på åtgärder

Det behövs åtgärder inom finansiering, kompetensförsörjning och organisation. De här tre hänger tätt samman och påverkar varandra.

VA-taxorna i Sveriges kommuner behöver till 2040 i snitt fördubblas i dagens penningvärde. Många kommuner har redan idag tillräckliga taxor och därmed de ekonomiska musklerna att klara sina åtaganden, medan det för andra väntar ett stålbad.

Flera behöver också vara med och betala för avloppsrening och klimatanpassning. Principen om att förorenaren ska betala måste tillämpas så att till exempel läkemedelsindustrin eller försvaret faktiskt är med och bidrar till rening eller sanering förorsakad av deras produkter eller verksamheter. Fastighetsägare behöver bli skyldiga att bekosta och genomföra åtgärder för klimatanpassning på den egna fastigheten.

Ny och högre kompetens kommer att behövas för att en VA-organisation ska klara av inte bara drift utan också utveckling, digitalisering, planering och projektgenomförande. För detta måste man vara en attraktiv arbetsgivare. Att öka kännedomen och höja intresset för branschen är en av Svenskt Vattens och dess medlemmars viktigaste uppgifter.

För att kommuner ska kunna samarbeta och bilda större VA-organisationer behöver reglerna om balanskrav på bara tre år behöver ändras och en gemensam taxa för flera kommuner bli möjlig. Det kommer att vara de små kommunerna som har störst nytta av att verka i ett större, och därmed även mindre konsultberoende, sammanhang. Staten har en särskilt betydelsefull roll i att driva på utvecklingen mot kraftfullare VA-organisationer. Ytterst handlar det om att ge alla i Sverige en säker, rättvis och jämlik tillgång till vatten.