VA i den kommunala organisationen

För att klara av att leverera långsiktigt hållbara vattentjänster krävs ett nära samarbete mellan VA-huvudmannen och kommunens övriga förvaltningar. På samma sätt är samarbetet med VA-huvudmannen viktigt för att andra förvaltningar ska kunna fullgöra sina uppdrag. VA-chefen måste vara beredd att ta detta dubbla ansvar och inte ensidigt se till VA-verksamhetens intresse. Bland annat följande processer och funktioner förutsätter ett integrerat arbetssätt med övriga kommunala förvaltningar: planeringsprocessen, kommunal VA-planering, samordning med näraliggande kommunala verksamheter, samverkan med kommunens miljö- och hälsoskyddsarbete, kommunen som VA-verksamhetens kund samt centrala stödfunktioner.

Planeringsprocessen

Det är kommunfullmäktige som tar strategiskt viktiga beslut som VA-taxa och utökning/inskränkning av verksamhetsområde, medan beslut om större investeringar ibland tas i högsta politiska ledningen. Det är då naturligt att dessa beslut harmoniserar med kommunens strategier om bebyggelseutveckling, klimatanpassning samt miljöpolicy.

VA-huvudmannen måste vara en del av den kommunala planeringsprocessen och delta i arbete med att ta fram översiktsplaner och fördjupningar. Även i arbetsgrupper kring detaljplaner och bygglov är det viktigt att VA-huvudmannen bidrar med sin kompetens. Detta är särskilt viktigt för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering, men det har betydelse för all planering som påverkar VA-anläggningen.

Ofta får VA-organisationen planerna på remiss, vilket kan vara alltför sent om placering och höjdsättning redan har fastställts. I ett förvaltningsskede är VA-huvudmannen ansvarig för skador orsakade av översvämningar och har dessutom ett miljöansvar. För att kunna ta detta ansvar är det viktigt att VA-huvudmannen har varit med och påverkat markanvändning, placering och utformning av verksamheter och fastigheter.

Kommunal VA-planering

I de kommuner där detta arbete flyter på väl finns ofta politiskt tillsatta arbetsgrupper med representanter från plan-, miljö- och VA-förvaltning med ansvar för en helhetssyn i planeringsfrågor. Ibland har även VA-policyer arbetats fram, beslutats politiskt och verkar som styrdokument för exempelvis dagvattenhantering, höjdsättning, omvandlingsområden vid detaljplaner och bygglov. VA-planering i denna form fyller många syften i kommunen, utöver vad som är VA-huvudmannens ansvar. Den bidrar till att kommunen fullgör sin skyldighet enligt Åtgärdsprogrammet inom svensk vattenförvaltning: ”Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna utveckla vatten- och avloppsvattenplaner”. Andra positiva effekter av VA-planeringen är att:

• strategiska frågor för VA-verksamheten tydliggörs så att kommunens politiska ledning kan fatta långsiktiga beslut och hålla fast vid dem
• den gör det lättare för VA-verksamheten att både påverka och påverkas av kommunens översiktsplanering
• den underlättar för miljökontoret att planera tillsyn av bl.a. enskilda avlopp
• den gör det lättare för VA-verksamheten att samla sina planeringsverktyg och planeringsdokument i ett sammanhang.

Det är viktigt att VA-planeringen inte blir VA-huvudmannens eget ansvar utan ett gemensamt projekt för kommunen som helhet. Det är en fördel om det finns ett tydligt politiskt mandat för VA-planeringen och om plansidan i kommunen har en ledande roll.

Vad är en kommunal VA-plan?

En kommunal VA-plan är ett styrdokument som beskriver hur VA-försörjningen ska ordnas i hela kommunen det vill säga både inom och utanför det kommunala verksamhetsområdet. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten. Kommuner väljer att arbeta med detta på många olika sätt. Länsstyrelsen i Stockholms län utformade 2009 en manual för kommunal VA-planering (pdf). I februari 2014 publicerade Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket en ny vägledning för kommunal VA-planering (www.havochvatten.se).

Stegvis arbetsgång gör arbetet hanterbart

En bärande idé i dessa vägledningar är att arbetet ska genomföras stegvis för att inte riskera att stanna upp på grund av för hög ambitionsnivå. Detta arbetssätt har bidragit till att många kommuner kommit igång med sin VA-planering och kunnat begränsa ambitionsnivån till de resurser som varit tillgängliga.

• Steg 1: arbetet startas upp. Det bör finnas ett tydligt uppdrag och det bör tillsättas en förvaltningsövergripande arbetsgrupp.
• Steg 2: VA-översikt. Det är en sammanställning av den kunskap som finns om VA-försörjningen i hela kommunen, det vill säga både den allmänna och den enskilda.
• Steg 3: VA-policy. Det bör vara en kortfattad sammanställning av de principiella ställningstaganden som görs i kommunen och som pekar ut riktningen för nästa steg, den fortsatta VA-planeringen.                 

Samordning med närliggande kommunala verksamheter och samhällsfunktioner

Det finns ofta samarbeten vid underhåll eller investeringar av VA-ledningar med gatu- och parkförvaltning och andra ledningsägare, exempelvis fjärrvärme, el, tele och datakommunikation. På samma sätt finns beröringspunkter med avfallshanteringen.

I många kommuner finns personal som arbetar med flera verksamheter, exempelvis vid anläggningsarbeten och vid beredskap. Det är då viktigt att det finns ett ändamålsenligt system för att fördela tid och kostnader på ett tydligt sätt mellan VA-verksamheten och andra verksamheter. Annars kan inte vattentjänstlagens krav på redovisning uppfyllas.

Samverkan med kommunens miljö- och hälsoskyddsarbete

I förvaltning av VA-verksamheten behövs en kontinuerlig kontakt med miljö- och hälsoskyddskontoret på flera områden. Miljökontoret är tillsynsmyndighet för VA-verksamheten enligt Dricksvattenföreskrifterna och enligt de miljötillstånd som finns för verksamheten. Men miljökontoret är också en viktig samtalspartner i många typer av utredningar och kan vara ett stöd vid en krissituation, t.ex. vattenburen smitta. Slutligen fyller miljökontoret också en viktig roll i kommunens VA-planering.

Även i sin myndighetsroll är miljökontoret en viktig samarbetspartner, exempelvis vid skydd av vattentäkter och uppströmsarbete inom såväl spill- som dagvattenhanteringen. Det är vanligt att miljökontorets personal vill hålla isär myndighetsrollen från sina andra roller. VA-chefen bör ha förståelse för detta och samtidigt inte låta det försvåra samarbetet.

Kommunen som VA-verksamhetens kund

Kommunen är även fastighetsägare inom verksamhetsområdet och därmed kund i VA-kollektivet. Det är viktigt att gränsen mellan huvudmannen och kunden är tydlig och att kommunen i den rollen hanteras på samma villkor som andra kunder. Samtidigt bör kommunen som fastighetsägare ta tillvara VA-huvudmannens kompetens, till exempel genom avtal om drift och underhåll av fastighetens anläggningar om detta är lämpligt.

Centrala stödfunktioner

I de flesta kommuner finns en rad centrala funktioner som även VA-verksamheten är beroende av. Exempel på detta är ekonomi, upphandling, personalfrågor, information med mera. Det är viktigt att VA-chefen är medveten om behovet av ett bra samarbete med dessa funktioner. Det kan till exempel handla om att samverka med upphandlingsenheten så att upphandlingarna fyller verksamhetens behov samtidigt som de genomförs korrekt.