Nyttan ska bestämma avgifterna

Den totala kostnaden ska sedan fördelas på de avgiftsskyldiga. Huvudregeln anger att fördelningen ska ske utifrån vad som är skäligt och rättvist. En skälig och rättvis fördelning sker enligt den så kallade nyttoprincipen med en social kostnadsfördelning. Detta innebär att VA-avgifterna i princip ska bestämmas med hänsyn till den huvudsakliga nytta som varje enskild fastighet har av VA-anläggningen.

Man ska bortse från huvudmannens specifika kostnad för den enskilda fastigheten. Fastighetsägaren är inte skyldig att betala avgifter för några andra tjänster än sådana som han eller hon faktiskt utnyttjar och sådana som fastigheten kan anses behöva vare sig de utnyttjas eller inte. Behovsprövningen ska göras utifrån objektiva grunder. Fördelsprövningen ska göras på längre sikt. Att fastighetsägaren för närvarande använder fastigheten på ett sätt som inte kräver så mycket av den allmänna anläggningen, har ingen betydelse om normala användningsmöjligheter medger en betydligt större användning.

Fastighetens nytta av anläggningen består i första hand i att anläggningen står till förfogande närhelst det uppstår behov av den. Anläggningen måste dimensioneras fullt ut för att tillgodose detta behov.

Avgifternas storlek ska framgå av den taxa som kommunfullmäktige har beslutat.