Planering av investeringarna

VA-verksamheten bör ha en långsiktig investerings- och förnyelseplan som också uppdateras regelbundet så att den hålls aktuell och används i praktiken. En väl genomförd plan ger en jämnare fördelning av resurser och bättre underlag för att planera behov av nya medarbetare. Den kan med fördel ingå som en del i kommunens övergripande VA-planering, som beskrivs i avsnitt VA i den kommunala organisationen. 

Till stöd för den långsiktig investerings- och förnyelseplanen bör ligga riskanalyser. I Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar, avsnitt Verktyg/Modeller för investeringsbeslut beskrivs en metod som är lämplig för ledningsnät. Livsmedelsverket har gett ut en handbok om risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjningen som helhet. 

Ett konkret sätt att arbeta med uppdelning av förnyelse- och investeringsplanen är att dela in den i två delar, en måldel och en handlingsplan. Tjänstemännen tar fram förslag till mål för att minska de risker som identifierats i riskanalyserna. Den politiska nivån beslutar sedan om målen. Förslagen till mål ska utformas inom ramen för verksamhetsstyrningen, som beskrivs i avsnitt Verksamhetsstyrning. När målen är fastställda tar tjänstemännen fram en handlingsplan som tydligt visar hur målen skall uppnås. På detta sätt kan den politiska nivåns ”vad” hållas isär med tjänstemannanivåns ”hur” enligt samma arbetssätt som i hela den kommunala VA-planeringen. Åtgärdsplanen sammanställs till en långsiktig investerings- och förnyelseplan med konkreta tids- och kostnadsbedömda projekt. Det är viktigt att handlingsplanens åtgärdslista ständigt lever och uppdateras minst en gång per år i samband med budget. Små projekt kan med fördel ingå i ett samlingsprojekt. Om det finns flera olika typer av åtgärdsplaner till exempel för dricksvattenproduktion, dricksvattendistribution och avlopp så finns det ett värde i att sammanställa alla planer till en gemensam förnyelse- och investeringsplan, som i sin tur utgör en del av VA-planen. Uppdelningen av förnyelse- och investeringsplanen kan se olika ut från kommun till kommun. Ett exempel redovisas här:

Investering för utökning av verksamheten

• VA-utbyggnad utanför nuvarande verksamhetsområde
• Exploateringsinvesteringar – utbyggnad inom nya detaljplaneområden
• Generalplaneinvesteringar – VA-investeringar utanför planområde som är nödvändiga för planområden

Investering för förbättrad funktion

• Dricksvattenproduktion- Dricksvattendistribution
• Avloppsavledning
• Avloppsrening
• Övriga investeringar – ex IT-investeringar, vattenmätare, byggnader

Förnyelse (planerat underhåll)

• Dricksvattenproduktion- Dricksvattendistribution
• Avloppsavledning
• Avloppsrening

I förslaget till beslut bör anges vilken åtgärdsplan som projektet ingår i. Genom detta får nämnden eller styrelsen ett kvitto på att huvudmannen arbetar efter de fastställda målen.

Den interna processen för hur huvudmannen arbetar med att ta delegationsbeslut eller förbereda beslut inför nämnden eller styrelsen behöver vara tydlig och väl dokumenterad. Det är till nytta för både medarbetare, chefer, politiker och revisorer. En viktig utgångspunkt är de delegationer och attesträtter som är fastställda (se avsnitt om Verksamhetsstyrning).

Det är också viktigt att driftorganisationen är delaktig i beslutsprocessen. Genom sin erfarenhet och kunskap om hur anläggningen fungerar ger de ett mycket värdefullt underlag. Det skapar dessutom engagemang hos driftpersonalen och förbättrar förutsättningarna för att driften av anläggningen ska fungera bra.

Figuren visar möjlig översiktlig projektprocess.