Verktyg/Modeller för investeringsbeslut
Vid beslut om investeringar kan valet mellan olika alternativ vara komplicerat. De allra flesta är väl medvetna om att det inte bara handlar om att jämföra investeringsbelopp med varandra. Alternativen kan ha olika livslängd, och de kan skilja sig åt vad gäller löpande utgifter under en lång tid framåt. Det finns flera metoder att väga samman löpande utgifter med investeringar och få en uppfattning om det ekonomiskt mest hållbara alternativet. Mednuvärdesmetoden beräknas nuvärdet av alla utgifter och inkomster. Medannuitetsmetoden beräknas istället årliga kostnader och intäkter utifrån alla utgifter och inkomster.
Men även om ekonomi i sig är ett styrmedel för att väga samman olika värden, så finns det värden som inte låter sig beskrivas i ekonomiska termer. I ett investeringsbeslut behöver därför även andra hållbarhetsaspekter vägas in, exempelvis sociala och ekologiska. Det kan göras genom en kostnads-nyttoanalys (cost benefit analysis, CBA).
För att ytterligare komplicera bilden är VA-verksamheten i regel en av flera intressenter i ett investeringsbeslut. I beslutet kan därför kostnad och nytta för VA-försörjningen behöva vägas samman med kostnad och nytta för andra samhällsfunktioner. Här kan det vara viktigt att bedöma nyttan för hela samhället av att genomföra olika åtgärder. Det kan ske genom en samhällsekonomisk analys, som kan användas som ett beslutsunderlag vid investeringar eller prioritering av olika åtgärder. Till skillnad från en traditionell finansiell investeringskalkyl bedöms i den samhällsekonomiska analysen även effekter för en tredje part inklusive effekter som inte har något marknadspris, till exempel utsläpp av föroreningar och förbättrade möjligheter till rekreation. Den samhällsekonomiska analysen belyser alltså nyttan för hela samhället, och inte bara för VA-verksamheten eller för någon enskild intressent.
Mer information om samhällsekonomiska analyser finns på Naturvårdsverkets hemsida. ”Samhällsekonomisk analys är ett samlingsnamn för de analyser som görs för att utreda effekter på samhället av olika företeelser och förändringar. Genom samhällsekonomisk analys kan vi identifiera, bedöma och redovisa för- och nackdelar som har uppstått eller kan uppstå i samhället till följd av olika förändringar. Analysen kan ge svar på om en förändring är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. Den kan också användas för att få svar på hur samhällets resurser ska användas för att åstadkomma största möjliga nytta eller välfärd.”
Trafikverket har en lång tradition av samhällsekonomiska analyser och har utvecklat metoder för detta. Även inom vattensektorn har samhällsekonomiska analyser genomförts. Exempelvis har värderingar av Mälaren och Östersjön gjorts för att visa på hur värdefullt det är att skydda dessa vatten. Metoden har också använts för att värdera skador av förorenat dricksvatten utifrån effekterna i samhället, bland annat efter att Östersunds kommun vintern 2010/2011 drabbats av ett vattenburet utbrott av parasiten Cryptosporidium hominis. Totalförsvarets forskningsinstitut har därefter utrett vilka kostnader det inneburit för samhället. En liknande studie baserad på hypotetiska störningar i dricksvattenförsörjningen gjordes år 2009 i Stockholms län. En sådan analys kan användas som underlag vid investeringsbeslut om nya installationer på VA-verk.
Inom VA-sektorn fanns tidigare en tradition att göra företagsekonomiska kalkyler avgränsade till VA-verksamheten. VA-avgifter får ju enligt 30§ vattentjänstlagen inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen. Men detta hindrar inte att värdet för hela samhället bör beaktas inför viktiga investeringsbeslut.
Det finns många typer av samhällsekonomisk analys, men gemensamt för dem är att de jämför en eller flera åtgärdsalternativ i förhållande till ett jämförelsealternativ (nollalternativ). Analysen kan delas in i följande steg:
- Definition av åtgärd och nollalternativ (Utrednings- och jämförelsealternativ)
- Identifiering och kvantifiering av effekter
- Värdering av effekter
- Beskrivning av kvalitativa effekter (effekter som inte går att prissätta eller kvantifiera)
- Sammanfattande effektbedömning
För viktiga vägvalsbeslut kan det vara lämpligt att använda en beslutstödsmodell som ger möjlighet att ta hänsyn till de kriterier som ska vägas samman inför beslutet och välja hur de ska vägas mot varandra. En sådan modell presenteras i en rapport från Urban Water Management och WSP. I rapporten utvecklas likheter och skillnader mellan begreppen samhällsekonomisk analys och hållbarhetsanalys.