Redovisning & uppföljning
Syftet med den ekonomiska redovisningen är att ge en rättvisande bild av vad verksamheten kostar och hur den är finansierad över tid. Vi vill veta dels vilka resurser som är förbrukade när och dels vem som har betalat för dessa resurser och hur mycket. Motivet är att tillgodose behovet av den information som krävs för att kontrollera om de avgifter som tas ut är korrekta. VA-verksamheten är ett naturligt monopol. En allmän förutsättning för VA-verksamheten är kommunallagens självkostnadspricip, med skärpningen i vattentjänstlagen till nödvändiga kostnader. Den ekonomiska redovisningen är ett slags kvitto på hur planeringen (budgeten) föll ut och ett underlag till nya planer.
Verksamhetsutövaren, den redovisningsskyldige, är alltid ansvarig för att redovisningen upprättas enligt god sed och ger en rättvisande bild. Risker för påföljder kan vara bokföringsbrott för bolagen, tjänstefel för kommunaltjänstemannen, revisionsanmärkningar till verksamhetsutövaren eller återbetalningsskyldighet om fastighetsägare väckt talan i Statens va-nämnd.
Om man upptäcker att man behöver ändra något i sitt sätt att redovisa i förhållande till god sed så ska man göra det. Vad som då krävs och hur upplysningar ska lämnas finns vägledning om i bokföringslagen och i rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR.
Vattentjänstlagen ställer krav på huvudmannens redovisning i 50§. VA-verksamheten ska redovisas enligt god sed och
- särskilt från annan verksamhet,
- resultaträkning och balansräkning ska upprättas och det ska finnas tilläggsupplysningar om hur gemensamma kostnader är fördelade,
- redovisningen ska hållas tillgänglig för fastighetsägarna när den är fastställd.
Kravet på formen på den externa informationen är ett strängare krav i vattentjänstlagen än det som gäller enligt kommunala redovisningslagen för VA i förvaltningsform då det ställer krav på att upprätta balansräkning och att redovisa hur gemensamma kostnader med annan verksamhet har fördelats. För VA-huvudmän i bolagsform är kraven i vattentjänstlagen något lägre ställda jämfört med de krav som ges av t.ex. årsredovisningslag där även kassaflödesanalys och förvaltningsberättelse krävs. Ligger VA-verksamheten i en enhet inom ett bolag men inte som egen juridisk person gäller vattentjänstlagens krav. För alla VA-huvudmän oavsett associationsform gäller att redovisningen ska upprättas enligt god redovisningssed. Vad som är god sed tolkas av normgivare såsom Bokföringsnämnden (BFN) och Rådet för kommunal redovisning (RKR) som ger ut rekommendationer samt praxis.
Svenskt Vatten har tagit fram en publikation (P97, Ekonomisk redovisning för VA-branschen) som vägledning för huvudmännen till den ekonomiska redovisningen. Syftet med vägledningen är att normalisera den ekonomiska redovisningen och möjliggöra benchmarking mellan kommuner samt att möjliggöra uppföljning av branschens kostnadsutveckling. Historiskt har redovisningen skett på olika sätt och så är det även idag.
Här nedan sammanfattas vad lag och normgivning säger om hur några specifika ekonomiska händelser inom VA-verksamheten ska redovisas. För mer detaljer hänvisas till publikationen P97 och till normgivarna RKR och BFN.